Nyheter

Livet handlade om att fixa pengar till droger: "Det var ett heltidsjobb"

Gibbe Woldu tog sig ur det kriminella livet och jobbar i dag på Kris Stockholm.
Gibbe Woldu tog sig ur det kriminella livet och jobbar i dag på Kris Stockholm.

De livsstilskriminella ligger bakom en stor del av mängdbrotten som påverkar dig i vardagen – och de klarar sig oftast undan långa straff. Gibbe Woldu, 43, räknades tidigare till gruppen. ”Det var ett heltidsjobb”, säger han.

En 28-årig man greps i somras i en stulen lastbil. Han var hög på droger och hade vägrat stanna för polisen. I augusti dömdes han till två månaders fängelse för brotten i Södertörns tingsrätt.

Det är inte första gången 28-åringen döms för liknande brott. Han förekommer under hela 89 avsnitt i belastningsregistret.

Han är, vad som brukar kallas, en livsstilskriminell.

De begår brott. De grips. De döms. De kommer ut – och begår nya brott. Ofta för att finansiera ett drogmissbruk.

►LÄS MER: Ex-kriminell: Jag tömmer ditt konto på 90 sekunder

Gibbe Woldu, 43, var också en av dem. Han var tidigare en blandmissbrukare. För att kunna skaffa droger behövde han pengar, snabba pengar. En stöld, ett inbrott, ett rån – och Gibbe kunde köpa sitt heroin. Det blev en ond cirkel.

– Det handlade om att överleva dagen. Det var ett heltidsjobb, att hela tiden begå brott och undvika poliser för att kunna knarka ifred. Det var så mitt liv såg ut, säger Gibbe Woldu som i dag jobbar på Kris Stockholm.

Gång på gång åkte han fast och dömdes till fängelse. Men lika snabbt var han ute igen och kunde fortsätta jakten på snabba pengar.

Eftersom de livsstilskriminella oftast ägnar sig åt mängdbrott – stölder, narkotikabrott, olovlig körning, rattfylleri och så vidare – blir fängelsestraffen sällan långa. Men deras upprepade brottslighet drabbar många i vardagen och tar upp en stor del av polisens tid.

– Jag förstår den frustration som finns hos många poliser, säger Per-Erik Andersson, samordnare för arbetet mot livsstilskriminella hos polisen.

Polisen har ungefär 400 individer som de jobbar aktiv med för att de ska förändra sin livsstil.

– Det handlar om att motivera de här individerna till att få ett bättre liv. Då är det viktigt att få till en samverkan med olika myndigheter, säger Per-Erik Andersson.

►LÄS MER: Mattias, 39, lämnade livet som kriminell: "Fick kickar av att slåss"

Gibbe Woldu begick sitt första brott vid 16 års ålder. Fyra år senare dömdes han till sitt första fängelsestraff. En livsstil som skulle pågå i 20 års tid och resultera i över 50 avsnitt i belastningsregistret, enligt honom själv.

– Ungefär halva tiden satt jag bakom lås och bom.

Många poliser, politiker och andra människor ropar efter längre straff för att hålla de livsstilskriminella borta från gatorna. Men inte Gibbe.

– Jag lyckades bryta mitt kriminella mönster för att jag blev dömd till kontraktsvård. Under mitt straff fick jag möjlighet att vara på ett behandlingshem och jobba med att bryta mitt kriminella tankemönster.

Nu arbetar Gibbe Woldu med att hjälpa människor som lever hans gamla liv och beskriver sig som en produktiv medlem i samhället.

– Jag jobbar, jag betalar skatt, jag utbildar mig och jag har mål i livet.

Mer om Brott