Nöje

Lyssna på det som rensas bort när låten blir MP3

Vad blir kvar i slasken när du gör om en låt till MP3? Jo, spökljud, sorl, andetag och övertoner.

Kvaliteten på digital musik är något som audiofiler som föredrar vinyl gärna klagar över. Musiker har i sin tur förfärats över att de album som de lagt månader på att mixa i studion trycks ihop till en MP3-fil. Rockräven Neil Young har till och med skapat ett nytt digitalt format som bättre ska spegla originalinspelningen.

MP3-standarden kom till på 1990-talet eftersom det fanns ett behov att göra ljudfilerna mindre för att få plats med musik i den tidens spelare och datorers begränsade hårddiskar. Även om vi har plats för fylligare format i dag har MP3 blivit en branschstandard som lever kvar. 

Ljudingenjörer tillbringade åtskilliga månader åt att komma fram till en formel som tar bort så mycket av filen som möjligt med så lite förlust i ljudkvalitet som möjligt.

Ryan MaGuire som studerar komposition och systemvetenskap på universitetet i Virginia vill visa upp vad som blir kvar i slasken när en låt konverteras till MP3, skriver Vox. Bland annat har han använt låten Tom’s Diner av Susanne Vega, en av de första låtarna som komprimerades 1993. 

Resultatet är en kuslig men igenkännbar version.

Poängen MaGuire vill göra är att de låtar vi lyssnar på digitalt i dag inte är samma som de artister och producenter ville att vi skulle höra. För de flesta av oss kanske det inte spelar någon roll, men det är något att ha i bakhuvudet.

Nedan:

1. En okomprimerad version av ”Tom's Diner”

2. En MP3-version av samma låt

3. Det som rensats bort när låten gjorts till MP3