Nyheter Världen

Mänskligt lidande på toppmötesagenda

Världens största flyktingläger Dadaab i Kenya. Flyktingars situation kommer att diskuteras på FN:s humanitära toppmöte i Istanbul som startar på måndag. Arkivbild.
Världens största flyktingläger Dadaab i Kenya. Flyktingars situation kommer att diskuteras på FN:s humanitära toppmöte i Istanbul som startar på måndag. Arkivbild.

På måndag möts världsledare i Istanbul i Turkiet för FN:s första humanitära toppmöte någonsin. Det sker i en tid då 125 miljoner människor världen över är i behov av humanitär hjälp. De 150 deltagande länderna ska försöka enas om åtaganden för att klara situationen.

– De humanitära behoven har sexfaldigats på tio år, det är en explosionsartad ökning. Om alla människor som behövde nödhjälp bodde i ett land skulle det vara världens elfte största, konstaterar biståndsminister Isabella Lövin som deltar i toppmötet tillsammans med utrikesminister Margot Wallström.

Skuggsamhälle

Tvådagarsmötet med drygt 5 000 deltagare ska anta en deklaration med ett antal åtaganden, som dock inte är bindande. Från svensk sida hoppas man på långsiktiga och konfliktförebyggande satsningar för att komma ifrån att människor fastnar i flyktingläger i årtionden.

– Jag var själv i Dadaab i Kenya i höstas och såg den hopplöshet som människorna där lever i. För varje år blir det värre; de är inte välkomna tillbaka hem, de kan inte etablera sig och få jobb i Kenya, barn föds utan att ha ett hemland. Det blir som ett skuggsamhälle, säger Lövin.

Dadaab är världens största flyktingläger och hem till närmare 350 000 människor, varav 95 procent flytt från krigets Somalia. Kenya meddelade nyligen att man ska stänga lägret, vilket Lövin säger är mycket oroande och något den svenska delegationen hoppas kunna prata med kenyanska företrädare om på toppmötet.

"Förtvivlad över läget"

Även FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson deltar på mötet i Istanbul. Han lyfter fram fem åtaganden som särskilt viktiga.

– För det första att förebygga istället för att vänta på de humanitära kriserna. För det andra att göra en stark markering mot det förfall vi ser i respekten för internationell humanitär rätt. För det tredje är mötet en del i genomförandet av de nya utvecklingsmålen om fattigdomsbekämpning. För det fjärde att sluta skilja på humanitära insatser och utvecklingsinsatser. För det femte behöver vi bättre finansiering.

TT: Vilka av världens humanitära kriser tycker du är mest angelägna att rikta insatser mot?

– Jag har följt Syrien nu i fyra års tid och jag är förtvivlad över läget där. Vi har enorma behov och alldeles för lite svar på våra appeller för situationen både inne i Syrien och i grannländerna. Jag känner stor oro för Sydsudan. Och så hoppas jag att vi äntligen får se en fredsprocess i Jemen, där det är en fruktansvärd förstörelse.

Farligt jobb

Även Isabella Lövin nämner vikten av att stärka den internationella humanitära rätten, det vill säga möjligheten för neutrala och opartiska organisationer att nå ut med hjälp i akuta situationer.

– Här ser vi en oroande utveckling, det blir farligare och farligare för bistånds- och hjälparbetare. Ett skäl är att ickestatliga aktörer som Daesh (ett annat namn på jihadiströrelsen IS) finns, som inte skrivit under några internationella konventioner, påpekar Lövin.

Hon framhåller också vikten av stöd till kvinnor och flickor i kriser samt att fler länder ger icke-öronmärkt stöd till hjälporganisationer.

– Öronmärkta pengar gör det svårare att nå ut med hjälp och dessutom sjunker bortglömda kriser som de i Somalia och Centralafrikanska republiken ännu djupare ner i glömska, säger Lövin.

Lefteris Pitarakis/AP/TT
Syriska Huda al-Ali, här med tvååriga dottern Maria, har flytt hemlandets krig och bor nu i Gaziantep i Turkiet. Flyktingars situation kommer att diskuteras på FN:s humanitära toppmöte i Istanbul som startar på måndag.Arkivbild.
Björn Larsson Rosvall/TT
Biståndsminister Isabella Lövin deltar i FN:s första humanitära toppmöte som startar i Istanbul på måndag. Arkivbild.