Nyheter Sverige Sverige-topp

Mångmiljardkrav från polisen

Migrantströmmarna har ökat belastningen på polisen och är en av anledningarna till att poliser behöver anställa drygt 3 000 fler de kommande åren. Arkivbild.
Migrantströmmarna har ökat belastningen på polisen och är en av anledningarna till att poliser behöver anställa drygt 3 000 fler de kommande åren. Arkivbild.

Kriminella uppgörelser, terrorhot och stora flyktingsströmmar. Polisen står inför stora utmaningar och kräver nu tillskott på flera miljarder. Inrikesministern upprepar löftet om mer resurser men bollen ligger hos finansdepartementet.

– Svensk polis har aldrig haft så här mycket pengar som vi haft nu, sade Dan Eliasson när han tillträdde som rikspolischef i november 2014.

Då reagerade många anställda på att Eliasson såg så positivt på polisens resurser. Sedan dess har mycket hänt. Förra året påbörjades den enorma omorganisationen av polisen, antalet flyktingar som kom till Sverige ökade mycket kraftigt och i november höjdes terrorhotnivån.

Stora migrantströmmar

Sedan i höstas har Dan Eliasson flaggat för att myndigheten kommer att behöva anställa fler. Av det budgetunderlag för 2017–2019 som Polismyndigheten nu lämnat till regeringen framgår att man anser sig behöva ytterligare 3 300 anställda. I pengar rör det sig om 3,9 miljarder kronor mer under perioden.

"Det är framförallt migrantströmmarna som ökar belastningen på oss. På kort sikt innebär det gränskontroller och ökad tillsyn vid asylboenden. På sikt måste vi också vara beredda att kunna bistå mer vid verkställigheter", säger Dan Eliasson på polisen.se.

Våldsamma områden

I budgetunderlaget nämns också att det – samtidigt som omorganisationen rullar vidare – krävs satsningar för att "bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet" och för att "öka tryggheten i särskilt prioriterade områden". Det handlar om 14 områden där det sker skjutningar och andra öppna våldsyttringar, där narkotikahandeln sker öppet, där polisen har svårt att arbeta ostört och många boende känner sig otrygga.

Ovanpå det ligger terrorhotet. Sannolikheten för att det finns personer med både avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige anses hög.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) upprepar det han tidigare sagt till TT:

– Om den här situationen som vi nu befinner oss i blir långvarig så måste vi naturligtvis skjuta till mer resurser till polisen.

Pengakrav från fler

Men vad löftet betyder i praktiken har han inget svar på. Polismyndigheten är inte den enda som begär stora resurstillskott för att klara sina uppgifter.

– Det är framförallt Magda som får ta diskussionen om avvägningar mellan olika myndigheter, säger Anders Ygeman och talar då om finansminister Magdalena Andersson (S).

På frågan om kravet på 3 300 flera anställda, varav 2 000 poliser, är rimligt svarar Ygeman:

– Jag vill vänta lite med att göra den bedömningen. Vi har en dialog med finansdepartementet men man måste också ges tid att kvalitetssäkra de olika beräkningar som ligger till grund.

Polisförbundet har upprepade gånger gått ut med påståendet att polisens grundförmåga redan var för låg, före flyktingkris och höjt terrorhot.

– Vi har fler poliser än vi haft på åtminstone 40 år och vi har aldrig satsat mer pengar på polisväsendet än nu. Även antalet civilanställda har ökat kraftig, säger Ygeman.

TT: Så du håller inte med Polisförbundet?

– Polisen har fått kraftiga tillskott. Och tanken med polisreformen som nu håller på att genomföras är ju att försöka att frigöra resurser för att få fler poliser närmare medborgarna och spara resurser i form av IT, administration och personaladministration i och med att man slagit ihop 21 myndigheter till en.

TT: Många polisanställda verkar otåliga på den punkten. Hur länge ska man vänta innan man ser förändringen?

– Jag tror att vi har det här året på oss att visa reformens fördelar. Har inte reformen levt upp till det som var dess syfte då måste man naturligtvis korrigera i den.