Nyheter Sverige

Martina, 38, dödade sin mamma: ”Folk tror att jag är psyksjuk”

Martina Kveldstad sitter på Hinseberg på livstid efter att ha mördat sin mamma. Först 2020 får hon tidsbestämt straff. I fängelset har hon tvingats till drogfrihet och är ren sedan 17 månader tillbaka.
Martina Kveldstad sitter på Hinseberg på livstid efter att ha mördat sin mamma. Först 2020 får hon tidsbestämt straff. I fängelset har hon tvingats till drogfrihet och är ren sedan 17 månader tillbaka.

Martina Kveldstad sitter inne på livstid för att ha mördat sin mamma. Men är hon samhällsfarlig? Nej, det håller hon inte med om. – Jag var farlig, men inte nu längre, säger hon.

Henry Lundholm
På "Slottet", behandlingsavdelningen för drogberoende, är rummen större än på Parkgården, där de riksintagna sitter. Martina är intresserad av inredning och har inrett rummet i rosaröda färger.
Henry Lundholm
När Martina väl kommer ut ser hon fram emot att gå ute i naturen i stället för att bara gå runt på ett och samma inhägnade promenadområde.
Henry Lundholm
Hinseberg är Sveriges största kvinnofängelse med säkerhetsklass 2. Anstalten har funnits sedan 1950-talet.

Martina, 38, sitter på Hinseberg, Sveriges största kvinnofängelse. På dörren till hennes rum uppe på ”Slottet”– avdelningen för intagna med drogberoende – sitter en lapp med tre ord: Omtänksam, Kärleksfull och Drogromantiserande.

– Det är en lista från min terapeut över mina positiva och negativa sidor. Men jag romantiserar inte droger längre, säger hon och blickar in mot sitt fängelserum som hon inrett i rödrosa nyanser.

Sedan 1,5 år är hon ren. Men att växa upp i en kriminell miljö med missbrukande föräldrar satte tidigt sina spår. Som tonåring drogs hon in i drogernas rus och vaknade upp först vid 33 års ålder för att inse att hon tagit livet av sin egen mamma.

– Jag var inte klar i huvudet. Hade jag inte åkt in hade jag förmodligen inte levt i dag, jag hade knarkat ihjäl mig, säger hon.

Att ha mördat sin mamma är tabu i ett kvinnofängelse. Till en början blev Martina hårdgranskad av sina medfångar. Det pratades mycket bakom hennes rygg.

– I media har jag framställts som en livsfarlig psykopat och när jag kom hit trodde många att jag var en psyksjuk galning. Vissa vågar fortfarande inte prata med mig.

Du sitter på Sveriges största kvinnoanstalt, med högsta säkerhetsklass. Många anser att ni är samhällsfarliga kvinnor. Håller du med?

− I missbruket förstår jag att jag ansågs som farlig, men inte nu längre, säger Martina.

Innan hon flyttade till ”Slottet” och började på drogavvänjning bodde hon på Parkgården, där de riksintagna sitter. Där gällde den gamla “kåkmentaliteten”: man ska ha en tuff attityd och ha så lite kontakt som möjligt med vårdare och väktare.

− Folk testar en och ser vad man går för. Men jag har pondus, så det är ingen som vågat hoppa på mig, säger Martina.

►LÄS MER: Hellen, 52, dödade en man hon gick hem med: "Det var hans eller mitt liv"

Hierarkier mellan de intagna existerar, men det handlar snarare om att de som suttit längst och är ”gamla i gemet” får större respekt.

– Det finns ju ingen sån här riktigt biffig kvinna som är Number one eller så.

Däremot är utfrysning och psykisk mobbning desto vanligare, menar Martina.

– Kvinnor är inte lika fysiska som män, de hoppar inte så gärna in i slagsmål utan det är mer intriger och munhugg.

Men på ”Slottet”, där Martina numera bor, är sammanhållningen mellan kvinnorna stark. Där kan de dela glädje, sorg och ilska öppet med varandra. Man får lov att visa sig svag och det tycker hon är skönt.

Vad betyder vänskap och kärlek i fängelset?

– Det betyder jättemycket. Jag skulle inte orka med det här fängelsestraffet om det inte vore för den vänskap som jag hittat här under tiden.

I bland händer det att vissa kvinnor finner varandra i fängelset och blir ett par.

– En del tar vem som helst för att få lite närhet.

Själv har Martina en pojkvän som hon inte träffat på två år. Han sitter på anstalten Hall i Södertälje och än så länge har de inte fått godkänt att prata på telefon med varandra. Den enda kontakten de har sker via brev.

– Det är jättetungt. Just saknaden efter människor som man har i sitt hjärta, det är det allra svåraste med att sitta i fängelse. Och att vara frihetsberövad.

Som livstidsdömd har man inget val, man måste ta en dag i taget. Först 2020 har Martina rätt att söka tidsbestämt, och ett genomsnittligt livstidsstraff ligger på 20 år.

– Jag vet inte hur lång tid jag kommer att sitta, därför tänker jag inte så mycket på framtiden. Men när jag väl kommer ut ser jag fram emot de enkla sakerna, som att inreda ett mysigt hem eller att gå ute i naturen i stället för att bara gå runt på ett och samma inhägnade promenadområde, säger hon.

►LÄS MER: Polisens varning till föräldrar – här är tecknen på att ditt barn tar droger

Henry Lundholm

Cissi Karlsson.

”Kvinnor begår allt fler grövre brott”

Under 2014 dömdes 848 kvinnor till fängelse i Sverige. Våldsbrotten blir allt grövre och i framtiden kan fler kvinnofängelser behövas, tror Cissi Karlsson, larmchef på Hinseberg.

På Sveriges största kvinnoanstalt, med högsta säkerhetsklass, sitter just nu 80 intagna. De flesta är dömda för narkotikabrott, ett fåtal för mord, men alltfler för rån.

– Kvinnor begår allt fler grövre brott och döms till allt längre straff, säger Cissi Karlsson.

Hon är larmchef på anstalten och leder och fördelar arbetet vid utryckningar. Stämningen på Hinseberg börjar alltmer likna de manliga anstalterna med gängbildningar, tuffare jargong och våld innanför grindarna.

– När jag började för åtta år sedan var de flesta dömda för narkotikabrott och bedrägeri, men nu sitter den största delen inne för grova rån, misshandel och försök till mord, säger Cissi Karlsson.

Medelåldern på de intagna är 39,5 år men de som blir dömda blir allt yngre.

– Det är svårare att sätta gränser för 90-talisterna, för de lyssnar inte, säger hon.

I dag står kvinnor för fem procent av fängelseplatserna i Sverige, men om våldsbrotten bland kvinnor fortsätter att öka kommer det i framtiden att behövas fler kvinnofängelser, tror hon.

– Ju fler starka tjejer som sitter ihop på en anstalt desto svårare blir det att hantera dem, säger hon.

Mer om Brott