Utbildning Nyheter Sverige

Mattesatsning löser inte problemet

Olve Hellström, förstelärare i matematik i årskurs 7 vid Kulturamaskolan i Sundbyberg är en av 35 000 lärare som deltagit i Matematiklyftet. Satsningen är tänkt att utveckla matteundervisningen. "Man fick inspiration att testa nya saker", säger han.
Olve Hellström, förstelärare i matematik i årskurs 7 vid Kulturamaskolan i Sundbyberg är en av 35 000 lärare som deltagit i Matematiklyftet. Satsningen är tänkt att utveckla matteundervisningen. "Man fick inspiration att testa nya saker", säger han.

En halv miljard kronor har avsatts för Matematiklyftet – en satsning för att förbättra matematikundervisningen i den svenska skolan.Frågan är dock hur långt det räcker.– Det här kommer inte att lösa problemet. Situationen är väldigt illa, säger Christian Bennet som själv varit med och utformat satsningen.

På Kulturamas grundskola i Sundbyberg har precis Olve Hellström påbörjat läxförhöret i matematik med sin klass. Han är en av de 35 000 matematiklärare som deltagit i Skolverkets satsning – Matematiklyftet.

– Det har varit svinbra. Vi har fått en bättre diskussion hur vi jobbar med matte. Det kan bli fantasilöst och tråkigt om man bara jobbar med böckerna. Nu har vi en diskussion och folk har fått inspiration att prova nya saker, säger han i en paus mellan lektionerna.

Just Matematiklyftet är den största insatsen som gjorts i ett enskilt skolämne någonsin i Sverige. Målet har varit att kompetensutveckla lärare i ett ämne där svenska elever visat en kraftigt nedåtgående resultattrend de senaste åren. I den senaste Pisa-undersökningen (2012) sjönk till exempel svenska elevers resultat från 494 till 478 poäng och man låg under OECD-snittet.

Bättre självförtroende

I slutredovisningen som nu presenterats av Skolverket lyfts fram att lärare upplever att de fått bättre självförtroende och trygghet i yrkesrollen.

Men hur mycket det verkligen kan hjälpa till att lyfta kunskapsnivån bland elever i klassrummet är en annan fråga, menar Christian Bennet universitetslektor vid institutionen för didaktik vid Göteborgs universitet. Han betonar att situationen är alarmerande.

– Kunskapsnivån är väldigt låg generellt sett. Det är väldigt basala räkneuppgifter som eleverna inte klarar av som till exempel de fyra räknesätten, säger han till TT.

Problemet uppstår i form av en ond cirkel, anser Christian Bennet, när studenter på lärarutbildningar själva har för låga kunskaper i ämnet:

– Vi får bedriva mellanstadieundervisning för de blivande mellanstadielärarna för de kan inte den matematiken. Sedan ska man ut i en skola och kan fortfarande inte tillräckligt för vi kan inte kompensera för tolv års skolgång.

– Någonstans måste man sätta in kniven och jag tror det måste ske en satsning på lärarutbildningen. Vi måste bli tuffare när det gäller de nyutbildade lärarnas matematikkunskaper och skriva om kursplanen.

Ser brister

Även om Christian Bennet varit med och utformat Matematiklyftet ser han brister i satsningen:

– Det har funnits många fördelar men man måste komma mycket längre. Jag tror att det behövs ett Matematiklyft 2.0 där det fokuseras på ämnet och den didaktiska aspekten på ämnet matematik – inte på den didaktiska aspekten av undervisningen.

Olve Hellström ser stora fördelar med satsningen men också svårigheter och framtida frågetecken på sin arbetsplats:

– Vi har varit en homogen grupp men om det blir lärare som lämnar skolan, hur uppehåller man diskussionerna? Då får vi på sätt och vis börja om från början.

Henrik Montgomery/TT
Olve Hellström, förstelärare i matematik i årskurs 7 vid Kulturamaskolan i Sundbyberg är en av 35 000 lärare som deltagit i Matematiklyftet. Satsningen är tänkt att utveckla matteundervisningen. "Man fick inspiration att testa nya saker", säger han.