Nyheter Toppnyheter Världen

Med telefonen i diplomatins tjänst

Hallå? Det är USA:s president Barack Obama. Arkivbild.
Hallå? Det är USA:s president Barack Obama. Arkivbild.

Hallå ja? Det är presidenten på tråden. Trots teknikens utveckling väljer många världsledare fortfarande att lyfta luren för att kritisera, stötta eller berömma kollegorna i andra länder.Men hur tungt väger egentligen ett diplomatiskt telefonsamtal?

I sommar har de diplomatiska telefonlinjerna gått varma på flera håll, i synnerhet efter kuppförsöket i Turkiet. En av de första som ringde president Recep Tayyip Erdogan för att framföra sitt stöd var den ryske ledaren Vladimir Putin. Ett par dagar senare lyfte också USA:s president Barack Obama luren och pressade Erdogan om vikten av ett efterspel enligt demokratiska spelregler.

Trots möjligheterna att använda mejl, sms och videosamtal är det fortfarande vanligt att världsledarna använder sig av en hederlig telefon för att meddela sig med varandra. Bland de mer frekventa uppringarna finns Obama och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Telefondiplomati används av vissa politiska ledare betydligt mer än andra. Alla är inte bra på att förmedla tydliga budskap, förhandla och övertyga utan att träffas, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Medarbetare ringer upp

Statsminister Stefan Löfven (S) ringer andra länders ledare någon gång i veckan, bland annat för att framföra gratulationer till nytillträdda kollegor, enligt hans pressekreterare. Medarbetarna kommer då överens om en tid och vem som ska ringa upp. Ibland behövs tolk.

Carl Bildt, tidigare statsminister och utrikesminister, ser telefon- och videosamtal som en viktig kanal för konkret dialog – men enbart om det sedan tidigare finns en upparbetad relation mellan uppringarna. Det gäller dock att vara säkerhetsmedveten.

"Mellan vissa viktigare länder finns säkrade videoförbindelser som kan användas. I andra fall krypterade telefonförbindelser. Men för ett land som Sverige handlar det i allt väsentligt om vanliga öppna linjer där man måste vara medveten om möjligheten att andra länder också lyssnar" skriver Bildt i ett mejl.

Den förre utrikesministern har annars gjort sig känd för sin användning av sociala medier: "Jag använde stundtals sms och DM på Twitter i mycket konkreta ärenden, men det förutsätter ju en rätt nära relation till den man har kontakt med."

Kan leda till fnurror

För ett par decennier sedan kunde direktkontakten utgöra ett diplomatiskt orosmoln. I takt med att diplomatin på toppnivå blivit allt mer informell är det dock inga större konstigheter i dagsläget, enligt Engelbrekt.

– Men risken för diplomatiska fnurror som följer med mindre förberedda möten, direkta samtal innan man fått en briefing eller lugnat ner sig efter att man nåtts av en nyhet eller uttalande från sin motpart, kan givetvis leda till onödig friktion.

För ett par år sedan tillbringade Merkel och Putin ovanligt mycket tid i telefon med varandra för att diskutera Ukraina. Men med tiden växlade man tillbaka till en mer formell kommunikation igen.

– Merkel ringde Putin ganska flitigt under de tidiga delarna av krisen 2014, då hon fortfarande trodde att hon hade inflytande över honom. Så småningom insåg hon dock att han agerade militärt utan att informera henne, säger Engelbrekt.

– Putin lär aldrig uppnå en sådan relativ närhet till sin tyska kollega igen.

Svårmätt effekt

Det är svårt att veta vilken effekt telefondiplomatin faktiskt har, eftersom det är svårt att mäta resultaten. Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att direktkommunikationen kan ha betydelse på marginalen.

– Ingen kommer väl att ändra sin politik på grund av ett telefonsamtal, men det handlar ändå om en mer personligt riktad signal. Det är också en signal utåt om att frågan är viktig, och att motparten är viktig. Annars ringer man inte.

Lee Ji-Eun/AP/TT
Sydkoreas president Park Geun-Hye i ett samtal med USA:s president Barack Obama. Arkivbild.
STR/AP/TT
Rysslands president Vladimir Putin med telefonen i högsta hugg. Arkivbild.
Claudio Brescani/TT
Tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) använde ofta telefonen i jobbet. Arkivbild.
Yasin Bulbul/AP/TT
Det har ringt flitigt i Turkiets president Recep Tayyip Erdogans telefon efter sommarens kuppförsök. Arkivbild.