Nyheter Toppnyheter

Mer hat anmäls efter brexit-beslut

Antalet anmälda hatbrott har ökat i Storbritannien efter folkomröstningen om EU-medlemskapet i juni. Arkivbild.
Antalet anmälda hatbrott har ökat i Storbritannien efter folkomröstningen om EU-medlemskapet i juni. Arkivbild.

Det brittiska folkets beslut att ställa sig bakom ett EU-utträde har följts av en våg av hatbrott – många med antimuslimska och antipolska förtecken. Flera svenskar har utsatts för verbala attacker där de uppmanats att åka hem.

Ett av brexitkampanjens huvudargument var att EU-medlemskapet lett till okontrollerad invandring. Tonen var stundtals mycket aggressiv och sommarens folkomröstning har följts av en ökning i antalet anmälda hatbrott. Stundtals har genomsnittet legat på över 200 anmälningar om dagen. I juli nåddes en rekordnotering på en ökning med 58 procent jämfört med samma period 2015, enligt polischefsrådet NPCC.

– Attackerna har varit urskillningslösa och riktats mot alla typer av människor, från dem som varit i Storbritannien i många år till dem som fötts här till nyanlända, både flyktingar och arbetskraftsinvandrare. Unga och gamla har attackerats liksom svarta, bruna och vita, säger Harmit Athwal vid Institutet för rasrelationer i London.

Tillbakagång

Den senaste tiden har anmälningarna minskat – men är fortfarande fler än året innan. I början av augusti låg ökningen på 14 procent, enligt NPCC.

– För en liten del britter tycks beslutet om brexit ha lyft på locket till djupt rotat hat, bitterhet och fördomar. Medan majoriteten är toleranta, finns en hård kärna som försöker slå mot andra och anklaga dem för sina egna omständigheter i livet, säger en talesperson för den antirasistiska kampanjen Hope not hate, som vill förbli anonym.

Polisen har delvis förklarat statistiken med ökad vaksamhet hos tjänstemän och större medvetenhet hos allmänheten. Men FN:s rasdiskrimineringskommitté lägger skulden på vissa politiker som anklagas för att ha använt främlingsfientliga och invandringskritiska argument i kampanjen för EU-utträdet.

Europarådets människorättskommissionär Nils Muiznieks har uttryckt liknande farhågor kring vad han kallat en rasistisk retorik från högsta politiska nivå.

"Lätta offer"

Många av hatbrotten riktas mot muslimer och människor från Östeuropa, i synnerhet från Polen. I augusti mördades Arkadiusz Jóźwik i Harlow, en händelse som spridit oro bland Storbritanniens omkring 800 000 polska medborgare.

– Polacker ses som lätta offer. De blir en slags syndabockar, ett lätt sätt för vissa att få ut sina frustrationer eftersom en attack mot en polack kanske inte alltid ses som rasistisk, utan bara som en attack. Vi hoppas att polisen ska ta det här på allvar, säger George Byczynski från organisationen British Poles Initiative.

Det hårdare klimatet har också drabbat andra EU-medborgare. Ambassaden i London känner till en "handfull" incidenter där svenskar attackerats verbalt.

– Man har skrikit åt dem på olika sätt, och det är såklart obehagligt. Det verkar som om de flesta nationaliteter har drabbats, även om vissa står ut mer i statistiken. Det tycks inte handla så mycket om nationalitet som att man inte är brittisk, säger pressansvarige Erik Sundberg.

Nick Ansell/AP/TT
Polska medborgare har utsatts för flera attacker i Storbritannien, bland annat mördades fabriksarbetaren Arkadiusz Jóźwik i Harlow i augusti. Efter mordet skickades två polska poliser till staden för att bidra till säkerheten.
Alastair Grant/AP/TT
Nigel Farage ledde det EU-kritiska partiet Ukip under brexitkampanjen – här med en skylt med texten "Vi vill ha vårt land tillbaka". Arkivbild.