Teknik Nyheter Sverige

Metaller från döda kan få nytt liv

Metall som inte förbränts vid kremering kan i framtiden få nytt liv. Här ses stoft samt utsorterade metallföremål på Råcksta begravningsplats och krematorium i Stockholm.
Metall som inte förbränts vid kremering kan i framtiden få nytt liv. Här ses stoft samt utsorterade metallföremål på Råcksta begravningsplats och krematorium i Stockholm.

Varje år bildas över 20 ton metallskrot vid landets krematorier. Hittills har föremålen grävts ner eller lagts på hög. Men nu ska metallen återvinnas i stället.– Det är ett efterlängtat besked, säger Sebastian Söderberg, krematorietekniker.

På Råcksta begravningsplats och krematorium i Stockholm har personalen redan i många år sorterat ut metallföremål som inte förbränts vid kremeringar.

– Det är många hundra kilo som vi förvarar i låsta utrymmen. Vi har mellan 10 och 15 oljefat fulla och varje fat väger mellan 200 och 400 kilo, berättar krematorietekniker Sebastian Söderberg.

Miljöskäl

Metallen består huvudsakligen av delar från kistan, som gångjärn, lås och spikstift. En stor del utgörs också av proteser av olika slag, som knä- och höftleder av titan. Föremålen sorteras ut efter kremeringen och har på vissa håll grävts ned på kyrkogårdarna, eller, som i Stockholm, lagts på hög på krematorierna. Men nedgrävd metall kan påverka människors hälsa och miljön negativt och därför har riksdagen nu beslutat att metallföremålen framöver ska gå till återvinning.

Svenska kyrkan välkomnar beskedet.

– Kyrkogården som begravningsplats blir en renare miljö samtidigt som man också får möjlighet att ta tillvara metallföremål så att de kommer till bruk igen. Vår miljö är utsatt och vi måste på alla sätt bidra till att skapa en miljö där våra barn och barnbarn kan få en god värld att leva i, säger Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstads stift.

Känslig fråga

Återvinning av metaller som inte förbränts vid kremering kan samtidigt vara känslig.

– Här finns en etisk avvägning som handlar dels om respekten för den avlidna och dels respekten för den miljö som vi har att ta ansvar för. I den situationen menar vi från Svenska kyrkan att det är möjligt att göra den här återvinningen, som sker på ett etiskt försvarbart sätt, säger Esbjörn Hagberg.

Han framhåller att det för den som inte vill skiljas från metaller i den egna kroppen fortfarande finns möjlighet till jordbegravning.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli och den ersättning som krematoriet får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

SÖREN ANDERSSON / TT
Sebastian Söderberg, krematorietekniker på Råcksta begravningsplats och krematorium, välkomnar beslutet att återvinna metallföremålen. På krematoriet finns i dag flera hundra kilo metallföremål som av miljöskäl inte grävts ned.