Nyheter Världen

Militär utmaning att återta Mosul

John Rydqvist är forskare och säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
John Rydqvist är forskare och säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Irakiska regeringen har lovat att återta landets näst största stad Mosul från extremistgruppen Islamiska staten (IS) före årets slut.Men de politiska, religiösa och militära problemen inom den allians som krävs för att ta staden är enorma.

– De största problemen ligger i sammansättningen av styrkorna, och de politiska följderna av det i Irak men också i effektiviseringen av förbanden, säger John Rydqvist, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till TT.

I juni 2014 intogs Mosul av IS efter uppenbar militär inkompetens och ovilja i de irakiska säkerhetsstyrkorna (ISF). Nu har regeringen svurit att Mosul ska återtas före årets slut, och de första nålsticken har inletts.

Det är en mängd olika och ofta motstridiga färger på den pallett av förband som ska tvinga ut den extremistiska sunnimuslimska rörelsen IS: ISF, kurdiska styrkor, sunnimuslimska anti-IS styrkor, shiamuslimska miliser och den USA-ledda koalitionen. Och på något sätt måste de samverka.

– Jag tror i slutänden att IS ändå är så pass starkt att man måste sätta in alla de förband man har, säger Rydqvist.

Oerhört känsligt

Nu ser det ut att bli är en kniptångsmanöver, där förband som först skurit av IS:s försörjningsleder från Syrien rycker fram från söder och sydväst mot Mosul medan kurdiska styrkor anfaller norrifrån.

Samtidigt är de sekteristiska motsättningarna sunni-shia enorma. Exempel finns även på shiitiska övergrepp mot sunnimuslimer i områden som återtagits – och Mosul är ett starkt sunnifäste.

Den militära förmågan i alliansen hämmas också av den storpolitiskt oerhört känsliga relationen mellan shiamiliserna och USA. När staden al-Ramadi återtogs från IS i fjol tackade exempelvis regeringen till slut nej till ett amerikanskt erbjudande om Apache-helikoptrar vilket anses bero på att miliserna – som är mycket starkt kopplade till USA-fientliga Iran – är ovilliga att förknippas med USA.

Egen front

I Irak är många av de stridande miliserna starkt kopplade till de politiska partierna, påpekar Rydqvist.

– Vilka miliserna väljer att alliera sig med kan alltså ge problem i väljarkåren.

Han tror att alliansen till slut kommer att få tänka praktiskt:

– Det kan då bli att shiamiliserna får ett eget frontavsnitt att rycka fram på, möjligen utan hjälp av USA men i gengäld av Iran.

Dålig samordning

De inbyggda motsättningarna gör också att den livsviktiga lednings-, eldlednings- och underrättelsesamordningen mellan olika förband blir lidande, säger Rydqvist.

– Det ser jag som ett av de största militära problemen.

ISF har nu tränats av den USA-ledda koalitionen. Om de inte presterar bra militärt ökar också sannolikheten för att tung indirekt eld från flyg och artilleri måste sättas in, med risk för stora civila och materiella förluster.

– I slutänden är strid i stad helt beroende av infanteriförbandens kvalitet, säger Rydqvist.

Mosul ligger i norra Irak.
AP/TT
Irakiska säkerhetsstyrkor beskjuter extremistgruppen Islamiska statens (IS) ställningar söder om Mosul. Arkivbild.