Nyheter

Ministern om könsstympning: Vi måste jobba förebyggande mot problemet

Åsa Regnér (s) är barn-, äldre- och jämställdhetsminister.
Åsa Regnér (s) är barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

I dag, den 6 februari, är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Fler än tre miljoner flickor och kvinnor riskerar årligen att utsättas för övergreppet. ”Det är en avskyvärd sedvänja”, säger jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) till Metro.

Kvinnlig könsstympning är ett globalt problem och FN räknar med att åtminstone 200 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för övergreppet världen över.

LÄS MER: Meheret könstympades som barn – fick veta det när hon blev gravid

Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, jobbar med frågan i regeringen.

– Det är en avskyvärd sedvänja vars enda syfte är att kontrollera flickors sexualitet och liv. Vi måste arbeta på alla sätt för att få bort det, säger hon.

I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet sedan 1982 och det är också olagligt att genomföra ingreppet utomlands om man är bosatt i Sverige. Sedan lagen trädde i kraft har den enbart lett till två fällande domar.

– Det är förstås ett svårt bevisläge. Det vi behöver göra är att förebygga det här. Dels att förebygga att det sker, och sedan måste man naturligtvis från polisens sida utreda fall noggrant om och när man får in anmälningar. Professionella inom sjukvård och skola måste också orosanmäla eller polisanmäla direkt om man misstänker att sådana här övergrepp har skett.

LÄS MER: Hit kan du vända dig om du blivit könsstympad – eller känner någon som har blivit det

Åsa Regnér säger att Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland sedan 2013 har ett uppdrag från regeringen om hur man kan förebygga och bemöta problemet.

Socialstyrelsen uppskattade 2015 att 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatt för könsstympning.

– Det handlar om människor som finns i Sverige och då gäller det för mig, som har ansvar från regeringens sida, att tillsammans med andra kollegor se till att myndigheter, sjukvården, socialtjänsten och andra har kunskap och möjlighet att bemöta de flickorna och kvinnorna på bästa möjliga sätt.

Hur tror du att könsstympning kan stoppas?

– Det är jätteviktigt med ett samarbete mellan olika länder i världen. Det är oftast så att könsstympning är olaglig även där sedvänjan är vanlig. Det gäller förstås att man i de länderna också efterföljer lagar, genomför dem och ser könsstympning som ett allvarligt brott.

LÄS MER: 38 000 kan ha varit utsatta i Sverige – här är fler siffror om kvinnlig könsstympning

Det här är kvinnlig könsstympning

  • Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
  • Könsstympning innebär att man skär bort delar eller hela yttre könsorganen på flickor. Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför. Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning. Var och varför sedvänjan, som har utförts i över 2 000 år, uppstod har inte med säkerhet kunnat fastställas.
  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever i dag har utsatts för någon form av könsstympning i 30 olika länder. Det är vanligast i de västra, östra och nordöstra delarna av Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien, samt hos invandrande från alla dessa länder.
  •  Det finns fyra olika typer av könsstympningar enligt WHO:

Typ I: Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.

Typ II: Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvis eller fullständigt borttagande av inre och yttre blygdläpparna och klitoris, samt att vaginalöppningen sys ihop, vilket även kallas infibulation. Ett litet hål lämnas för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut.

Typ IV: Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I–III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

Källor: Socialstyrelsen,WHO, Unicef, FN, Umo

LÄS MER: Så räddade Abdi-Noor sina döttrar från att könsstympas i Somalia

LÄS MER: Experten: Så hjälper vi könsstympade kvinnor

LÄS MER: 6 tecken på att det går framåt i kampen mot könsstympning

LÄS MER: Regeringen måste skydda flickor från könsstympning

LÄS MER: Här återskapar de klitoris hos könsstympade kvinnor

Läs också