Kolumner Viktor Banke

Misstänkliggörandet av människor från andra länder är en lek med elden

Är vi nu överens om att svenska värderingar är de bästa och har vi nöjt oss med att vissa konstaterat att människor från andra länder hotar svensk jämställdhet? Utan att det föregåtts av mer debatt eller fler nyanser än så? Det duger inte, skriver Viktor Banke.

Jag vet inte om ni märkte det, men någonting hände i debatten om invandring. Det hände någonstans efter en intensiv vecka i början av året. Först kom rapporter om övergrepp i tyska Köln under nyårsnatten. Övergreppen hade skett genom att män omringat offren på offentliga platser. Av de identifierade misstänkta gärningsmännen kom hälften från Nordafrika och Mellanöstern. Under samma vecka avslöjades att stockholmspolisen under We are Sthlm-festivalen (sommaren 2015) hade varnat för afghanska ungdomar och sedan mörkat detta. De afghanska ungdomarna skulle tydligen utgöra ett hot om bland annat sexuella ofredanden (även om den bilden skulle visa sig betydligt mer komplex).

►LÄS MER: Viktor Banke: De bryter ihop vid tanken på att återvända till ett land de aldrig sett​

Sedan hände detta: delar av debatten och debattörerna rörde sig från att påpeka praktiska brister i mottagandet av nyanlända till att påpeka brister hos nyanlända. Det hette att vi måste prata om invandrarnas värderingar, sexualmoral och kultur. Som en reaktion följde vurmandet för svenska värderingar, och mot sommaren var svenska värderingar de bästa som finns. Flera ledarskribenter påstod att svensk jämställdhet stod i motsatsförhållande till generös flyktinginvandring. Det vill säga att invandrare som kollektiv kommer med egenskaper som är icke önskvärda. Ingen reagerade.

Därefter pratade vi inte så mycket om svensk jämställdhet ur ett internationellt perspektiv tills Stefan Löfven åkte till Saudiarabien och tyckte att de hade lite problem med kvinnofrågan precis som vi. (Kom igen Stefan).

►LÄS MER: Viktor Banke: Det är vår förbannade plikt att inte lämna någon

En kvarts miljon nyanlända individer under 2014 och 2015 utgör en brokig skara. En del är feminister som råkat ut för brutala övergrepp för att ha stått upp för jämställdhet. Andra kan vara deras förgripare. Kvinnosynen i vissa av ursprungsländerna är avsevärt mycket sämre än den svenska. Det går inte att påstå att förtryckets gemensamma nämnare bara är kön – att det skulle vara likadant i Sverige – ty det finns hederskultur, släktpåverkan, tvångsgifte och sexuellt våld som utmärker sig för vissa samhällen. Och vi ska naturligtvis inte acceptera att kvinnors frihet kringskärs av någon anledning, någonstans. Vi ska diskutera kvinnosyn, överallt.

Om detta hoppas jag att alla är överens. Men det där svepande omdömet om invandrare i gemen och svensk jämställdhet? Var det allt? Är vi nu överens om att svenska värderingar är de bästa och har vi nöjt oss med att vissa konstaterat att människor från andra länder hotar svensk jämställdhet? Utan att det föregåtts av mer debatt eller fler nyanser än så? Det duger inte.

Ska man leka med den eld det innebär att kollektivt misstänkliggöra människor med annan härkomst kan det inte följas av tystnad.

+ November. Äntligen tillåtet att inleda julen. 

– Regeringen förlänger ID-kontrollerna vid Öresund.

Mer om Kolumn