Nyheter Sverige

Morden som skakade sommarsverige

Mord i sommarsverige leder ofta till en slags följetångs-rapportering i medier.  Arkivbild.
Mord i sommarsverige leder ofta till en slags följetångs-rapportering i medier.  Arkivbild.

Sommarmord. Unga kvinnor som mördas brutalt i den mest prunknande sommarsverige får stora rubriker och blir till verkliga följetånger i tidningarna. Morden på 21-åriga Jeanette och 16-åriga Malin Olsson är två mord som väckt stort medialt intresse under åren.

Jeanette mördades på studentdagen

Ett av de mest uppmärksammade morden som ofta kallas för just “Sommarmordet” är det på den 21-åriga studenten Jeanette Johansson, 21. Det har skrivits spaltmeter efter spaltmeter om fallet - som fortfarande inte är löst.

Det var den 13 juni sommaren 1969 och Jeanette hade varit på en klassfest hemma hos sin lärare i ryska i Södertälje centrum. Efter klockan två natten till lördagen begav hon sig hemåt i sällskap av två vänner. De skiljdes åt vid Baptistkyrkan då Jeanette sa att hon mådde illa och skulle gå de resterande en och en halv milen hem till Järna. Det var sista gången de såg henne vid liv.

Dagen efter hade föräldrarna planerat fest tillsammans med släkt och vänner för att fira att Jeanette tagit studenten. Men när hon inte kommit hem på morgonen blev de oroliga och slog larm.

Försvinnandet av Jeanette väckte stor uppmärksamhet och hundratals gick skallgångskedjor för att hitta henne. Först tre veckor senare skulle hennes kropp hittas, nedgrävd i skogen längst vägen mot Järna.

En person greps och erkände mordet i mitten av 1970-talet men släpptes på grund av brist på bevis. Det fanns både hår- och blodspår i bilen mannen haft vid tiden för mordet, men på den här tiden var inte DNA-analyserna så utvecklade och man kunde inte säkra bevis. Det höjdes också kritiska röster om att mannen, som började berätta om mordet först när han fått cigaretter och sega råttor av polisen och därefter kallades godismannen, hittade på att han var inblandad. 1994 preskriberades mordet.

Jeanettes föräldrar delar nu grav med henne i på en kyrkogård vid Överjärna kyrka. 

16-åriga Malin Olsson ströps på kyrkogården

En lördagskväll mitt under sommarens värmebölja 1994 var 16-åriga Malin Olsson från Dals-Ed var på besök i Göteborg tillsammans med en vän. De hade varit hundvakt åt en familj i Härryda men den här kvällen var de ute och roade sig tillsammans med två killar som de kände.

De åkte runt i centrala Göteborg i en röd Cadillac cabriolet men Malins humör växlade då gänget stannade vid en pub och Malin, som är underårig fick sitta kvar och vänta i bilen. Dispyten fortsatte och när gruppen stannat vid en bensinstation vid Ullevi ska Malin ha varit så arg att hon stormade iväg från platsen. Hennes kompis sprang efter och ropade på henne, men då hade hon redan försvunnit.

Morgonen därpå hittades Malin strypmördad på en mur på Östra kyrkogården i Centrala Göteborg, några kilometer från platsen där hennes vänner såg henne för sista gången. Hon hade blivit strypt med ett läderbälte som låg bredvid henne och hon var till viss del avklädd.

Än i dag, 22 år senare, är fallet olöst. Kriminologen Leif GW Persson tog upp fallet i serien Sommarmord på SVT år 2011 och avslöjade nya detaljer om mordet. Det var sedan tidigare kommit information om att ett vittne ska ha hört skrik från kyrkogården. Men nu avslöjade han att vittne som ska ha sett hela mordet från en kulle 7-8 meter ovanför stenmuren och sedan gått hem till sin sambo och berättat om vad han sett. Dagen efter ska de ha ringt polisen.

Leif GW Perssons teori är att mördaren är en cyklist som skulle visa Malin vägen till tågstationen. Men när de kom till kyrkogården attackerade personen henne istället. Än i dag bedrivs en förundersökning av fallet och tusentals förhör har hållits. Det dyker nya artiklar upp om mordet nästan varje år. Senast i februari i år tog Leif GW Persson upp fallet i SVT:s veckans brott.

Metro har varit i kontakt med Malin Olssons mamma, som godkänt att vi skriver om fallet. 

Polisen

Jeanette Johansson 1969.  

Polisen

Malin Olsson 1994.

Ester Pollck, docent i journalistik.   

Vad innebär egentligen ett sommarmord?

Unga kvinnor som mördas brutalt i den mest prunknande sommarsverige blir till närmast följetånger i tidningarna. Men vad är egentligen ett sommarmord?

Alla har vi några hemska mord som kommer upp i huvudet när vi tänker på unga tjejer som mördats på sommaren. Som Sturebymordet på 16-åriga Therese, mordet på Lisa Holm eller mordet i joggingspåret som båda täckte många löpsedlar förra sommaren. De kallas i medier ofta för sommarmord. Men vad innebär det egentligen? Ester Pollack är docent i journalistik och har forskat kring medier och brott.

– Tidigare om somrarna kallades det omväxlande för flickmorden. Ofta om sommaren är det något mord som får stor uppmärksamhet som man sen följer och det har med unga tjejer eller kvinnor att göra. Det blir som en sommarföljetång av ett realistiskt och tragiskt slag som det finns både intresse och utrymme för. Både för att det är nyhetstorka, så medierna har inte mycket som konkurrerar och för att det kan finnas en större uppmärksamhet bland läsarna, säger Ester Pollack.

Hon förklarar att årstiden spelar in med vårt engagemang för den hemska händelsen tillsammans med det faktum att uppmärksammade mord under sommaren ofta har varit tjejer eller unga kvinnor.

– Det blir en väldigt kontrast mellan den vackra bullerby-miljön och mord, vilket gör att det blir starkare och känns råare. Offret är den mest oskyldiga, det är den idylliska årstiden med fantastiska miljöer och så ondskan som träder in. Det fängslar och fascinerar människor och det köper läsare. Det väcker så ofantligt mycket känslor och engagemang.

Ser man till statistiken över anmälda brott ges en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld som årligen sker i Sverige. Ett tag ökade antalet anmälda mord på sommaren, men anmälda mord och faktiska mord är inte samma sak. 

I Brottsförebyggande rådets statistik över anmälda brott utgör morden förra året över 300. Men i deras årliga rapport om konstaterade dödsfall av dödligt våld är siffran istället 112. Att ett dödsfall anmäls som misstänkt mord betyder alltså inte alltid att personen blivit mördad, utan att man utreder för att se om mord eller dråp orsakat dödsfallet. Det kan sedan visa sig att dödsfallet exempelvis var sjukdom, självmord, olycksfall eller liknande.