Kolumner

Någon annans selfie är inte ditt problem

Selfie-i-selfie. Bilden är ett montage.
Selfie-i-selfie. Bilden är ett montage.

Nej, selfie-fotograferna på Hillary Clintons kampanjträff är inte allt som är fel med 2016. Tagga ner, skriver Julia Skott.

Peak 2016. Peak selfie. Allt som är fel med samtiden.  Många sätt att säga samma sak om bilden på publiken som ”vänder Hillary ryggen” – en grupp med framför allt kvinnor som står och tar en selfie med presidentkandidaten vinkandes i bakgrunden. Reaktionen: En kollektiv suck och himlande ögon.

Kampanjarbetaren Victor Ng som twittrade ut bilden med kommentaren ”2016, yall” behöver dock inte ha menat något nedsättande med det. Det är bara så lätt, så frestande, att ta det så. Gud, kolla på de här puckona som inte kan vara i stunden, som inte ens tittar på Hillary utan bryr sig mer om att ta en bild. 

►LÄS MER: Debatt: Att gegga ihop mer än halva Svea rike är respektlöst och korkat 

Eller så har de sannolikt i slutet av en träff blivit ombedda eller uppmuntrade att ta en selfie? Det är väl roligare både för deltagarna och för kampanjen med massa bilder på faktiska personer med, eller i alla fall nära, Hillary, istället för hundratals snarlika bilder på henne från lite lite olika vinklar. 

 

Matt Rourke / AP

Hur många sådana här bilder tål internet?

För åtta år sen handlade allt om hur fantastisk Obama var på sociala medier och gräsrötter och folkligt kampanjande. Det här är väl ett motsvarande exempel på hur det ser ut 2016. Ta en selfie, visa att du var där – och visa inte bara att du var där, utan att du är med Hillary. Det står till och med på väggen bakom henne: Stronger together. Då ska väl hennes påhejare vara just tillsammans på bilderna; tillsammans med varandra och med henne.

2016, y’all. En tid då du kan visa din närvaro och stöd på ett helt nytt sätt. Du har en kamera i fickan som på nanosekunder kan skicka en bild till hela världen. Skitballt ju!

►LÄS MER: Debatt:Visst ska män gullas med – men inte av kvinnor

Men också: Tagga ner. För två år sen hade ni gnällt lika mycket om de hade stått med mobilerna uppe och vända åt ”rätt” håll. Det är inte ytligt eller korkat eller självupptaget att vilja föreviga något viktigt. Det behöver inte betyda att man upplever saken sämre eller bryr sig mindre. Och det är definitivt inte respektlöst när man har uppmuntrats att göra det. En presidentkampanj är inte en familjemiddag eller en begravning.

(Dessutom blev bilden bevisligen viral, vilket en bild med telefonerna åt andra hållet nog inte hade blivit.)

Jag har alltid varit urusel på att dokumentera resor och annat som händer. Till och med när digitalkameran kom och blev lagom liten och nätt. Det är inte för att jag Är I Stunden och Upplever på Riktigt, jag bara glömmer. Men det blev lättare med mobiltelefonen. Ibland.

Och ibland tar jag en selfie. För att visa att jag är med en kompis i Göteborg. Eller att jag fick till läppstiftet. Eller bara för att jag känner för det.

(Även om jag kanske har uppnått en ålder där jag riskerar att likt Hillary anklagas för att försöka verka ung och hipp på internet. Kom igen fellow youths, vi tar en så kallad selfie!)

Och jag får lägga upp de bilderna, och det kan faktiskt inte störa ditt liv så ofantligt mycket att du måste sucka och himla med ögonen. Det tar färre muskler att scrolla vidare än att sucka. Eller nåt.

 

Samtiden, y’all.

Julia Skott, Metros utvecklingsredaktör för sociala medier