Hälsogranskaren

Nej, det är ingen bra idé att "äta efter din blodgrupp"

Det finns inga vetenskapliga belägg för att blodgruppsdieten skulle ha några positiva effekter.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att blodgruppsdieten skulle ha några positiva effekter.

Sedan 1996 har naturopaten Peter D'Adamo påstått att det finns ett samband mellan blodgrupperna i ABO-systemet och vilken kost du vill äta. "Blodgruppsdieten", som det kallas har uppmärksammats av både kändisar och medier, men vilar på tveksamma grunder.

”Därför ska du äta rätt efter din blodgrupp”, ”Blodgruppsdieten – att äta efter din blodgrupp” ”Den hetaste hälsotrenden”. Så har några svenska medier beskrivit den så kallade ”blodgruppsdieten”, som då och då seglar upp i tidningarna som exempel på en kändisdiet.

Tanken på att din blodgrupp skulle påverka vad du bore äta spreds först under 1996 av naturopaten Peter D’Adamo, i en bok som gavs ut på svenska 2002 under namnet ”Ät rätt för din blodgrupp”. D’Adamo visar på sin webbsida upp ett fullspäckat cv, där han bland annat beskriver sig som licensierad naturopat, vilket inte ska förväxlas med en riktig läkare. Istället praktiserar naturopater naturopati, en pseudovetenskap som istället för konventionell vetenskap bygger på att kroppen kan läka sig själv från sjukdomar – utan modern medicin.

LÄS MER: Hur nyttiga är egentligen proteinpuddingarna?

I grunder bygger blodgruppsdieten på två påståenden – att den blodgrupp du har påverkar hur du smälter lektiner och att blodgrupperna – särskilt A och B – ska ha uppstått sent i människans evolution efter att kostvanorna förändrats. Därför bör människor med blodgruppen O äta som man gjorde inom jägare/samlare-kulturer, med mycket animaliskt protein. A-gruppen bör äta vegetariskt då den påstås at utvecklats när människan blivit jordbrukare, och B-gruppen ska ha utvecklats i nomadiska stammar och bör därför äta mycket mejeriprodukter.

Utifrån dessa premisser skapas sedan kostråd, som i vissa fall skiljer sig ganska mycket från konventionell visdom. Bland annat påstår D’Adamo i sin bok att laktosintolerans kan behandlas genom att du intar laktas, och att personer med blodgrupp A inte kan vara allergiska mot jordnötter. Människor som är allergiska mot jordnötter och har blodgrupp A uppmanas att lägga om sin kost efter sin blodgrupp – påstås göra så att de kan äta jordnötter igen. I sin bok påstår D’Adamo också att cancer och hiv kan botas bara man lägger om sin kost.

LÄS MER: Här är 7 matpåståenden du fick höra som barn – stämmer de eller inte?

Det finns dock egentligen inga vetenskapliga belägg för att blodgruppsdieten skulle ha några positiva effekter. När forskarna Leila Cusack, Emmy De Buck, Veerle Compernolle och Philippe Vandekerckhove gick igenom de studier som fanns kom de fram till att det inte fanns några vetenskapliga studier som visade på att blodgruppsdieten skulle ha några positiva hälsoeffekter.

”Det finns idag inga bevis för att blodgruppsdieter skulle ha några hälsofördelar trots att sådana påståenden är vanliga inom hälsoindustrin. Fram tills att sådana bevis läggs fram bör sådana påståenden förtydligas så att konsumenter blir medvetna om att de påstådda hälsofördelarna bara är teoretiska och inte stöds av vetenskap”, skriver de i sin studie som publicerades i den vetenskapliga journalen The American journal of clinical nutrition 2013.

Den inställningen har också Gisela van der Ster, mångårig dietist och gästlektor i folkhälsovetenskap vid högskolan i Gävle.

– Det finns inga vetenskapliga belägg för blodgruppsdieten Naturligtvis finns det vissa påståenden i boken där det kan finnas ett korn av sanning. Men det är inte samma sak som att hela blodgruppsdieten vilar på vetenskapliga grunder. Hälsopåståenden ska ju inte vara vilseledande, och redan när D’Adamo framställs som läkare blir det felaktigt, säger van der Ster till Hälsogranskaren.

Även Karin Nylund, dietist i Uppsala, säger samma sak.

– Jag har förstått såpass mycket att den lever vidare och har fått ett litet lyft de senaste åren. Men det finns ju inga vetenskapliga grunder för blodgruppsdietens hälsopåståenden och rekommendationer, säger leg. dietist Karin Nylund.

 Dåvarande dietiststudenterna Nylund och Kerstin Sjölin, publicerade tillsammans med leg. dietist Gisela van der Ster och Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, en artikel i läkartidningen med rubriken ”Blodgruppsdieten: fantasier och kvacksalveri” redan 2004.

LÄS MER: Lista: Myter och sanningar om allergier

I artikeln kritiseras blodgruppsdieten för att bygga på studier som inte publicerats och därför inte kan källgranskas, men också för att flera källor var 80 år gamla och från början av 1900-talet. Artikeln kritiserar också blodgruppsdietens påståenden om hur de olika blodgrupperna uppkommit och menar att blodgrupperna utvecklats i människor långt tidigare än blodgruppsdieten påstår, och dessutom i en motsatt ordning. Det stöds av flera studier, bland annat en publicerad i den vetenskapliga journalen ”Molecular biology and evolution”, som visar på att A-blodgruppen kom först och O-blodgrupp sist.

”Boken om blodgruppsdieten är hos vissa bokhandlare placerad bland faktaböcker om kost och nutrition. Den borde stå på en hylla för pseudovetenskap och kvacksalveri.”, avslutas artikeln.

LÄS MER: 16 saker alla tror – men som inte stämmer

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset