Nyheter Världen

Norge – fem år efter terrorn

Den 22 juli är det fem år sedan explosionen i Oslos regeringskvarter och massakern på Utøya som sammanlagt krävde 77 dödsoffer.Sorgen finns kvar, men terrordåd på andra platser i Europa har de senaste åren riktat fokus åt annat håll.

Spår efter explosionen i Oslos regeringskvarter syns fortfarande. En duk med målade fönster täcker en urblåst huskropp. Träskivor har ersatt krossade fönster. Rivningsarbetet är igång och Oslo kommer så småningom att få ett helt nytt regeringskvarter.

– Humöret dämpas lite varje gång man går här, säger Magnus Oen Pedersen, en förbipasserande som tydligt minns dagen då det hände. Han arbetar bara något kvarter bort.

Han minns smällen, vibrationerna i marken, sirenerna och hur kvarteren i närheten förvandlades till något som liknade en krigszon.

Angrepp inifrån

I en av de förstörda byggnaderna finns numera 22 juli-senteret, ett informationscentrum för att påminna om det som hände här och på Utøya – foton på offren, övervakningsfilmen som visar när bombbilen anlände, vittnesmål från ön och dramatiska nyhetsbilder.

Angreppet mot den socialdemokratiska regeringen och det politiska ungdomslägret på Utøya som sammanlagt krävde 77 människoliv sågs som ett angrepp mot demokratin och mot hela Norge. Hela samhället var i chock.

Dagarna efter attackerna gick norrmännen ut på gatorna med rosor för att manifestera sitt stöd för varandra i den kollektiva sorgen.

– Det speciella med 22 juli var att det var ett angrepp inifrån, av en norrman som enligt sin självbild gjorde något för att skydda Norge, säger Henrik Syse, projektledare på det norska fredsforskningsinstitutet Prio.

22-julikommissionen

Myndigheterna tvingades till självrannsakan. Bland annat hamnade nytt ljus på en sju år gammal rapport om hur regeringskontoren borde säkras, som hade blivit liggande utan åtgärd.

En kommission tillsattes för att försöka reda ut allt som hade gått snett. Åtskilliga utredningar och forskningsprojekt med koppling till 22 juli-attackerna pågår fortfarande.

Stora kommunikationsproblem, samordningsproblem och en negativ kultur inom polisväsendet, som brast i ansvar och ledning, var en del av domen och förklaringen till att polisinsatsen på Utøya kom igång så sent. Enligt kommissionen borde polisen exempelvis ha kunnat vara på ön nästan en halvtimme innan de faktiskt kom dit.

Beredskap och krishantering

Sedan dess har det gjorts organisatoriska förändringar inom de statliga departementen och polismyndigheten för att höja beredskapen och förbättra samordningen exempelvis mellan polis och militär.

Per Lægreid, expert på säkerhets- och beredskapsfrågor vid Bergens universitet, tycker att det är positivt att beredskaps- och krishanteringsfrågor nu står högt på den politiska dagordningen. Men han är inte säker på att det har gjorts tillräckligt och tror att den inarbetade kulturen är svår att bryta.

– Det vi har i Norge är väldigt mycket det man kan kalla en negativ samordning som går ut på att om du inte blandar dig i mitt område så ska jag inte blanda mig i ditt, säger han.

Oro i världen

Terrorattackerna är ett sår i det norska samhället. Men till följd av nya terrordåd i andra delar av världen och Europa riktas tankarna åt annat håll.

– Det som har präglat nyhetsrapporteringen på senaste tiden är den islamistiska terrorn. I Norge talas det mycket om att terrorn närmar sig oss. Det kan man ju tycka är underligt när man i Norge har haft ett så dramatiskt terrorangrepp inifrån, säger Henrik Syse.

Att dåden i Norge utfördes av en nationalistisk extremist hamnar numera lite i skymundan.

– Det säger något om hur det blir när det har gått en tid, säger Syse.