Metrojobb

Nu ska din arbetsmiljö bli bättre – nya reglerna börjar gälla

Nu måste arbetsgivarna bli bättre på att förebygga stress och kränkningar på jobbet. Det är en del av innebörden i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter.

Allt fler sjukskrivs på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Två starkt bidragande orsaker är stress, och kränkande särbehandling på jobbet. Därför har Arbetsmiljöverket tagit fram en ny föreskrift som specifikt gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskriften börjar gälla 31 mars.

– Nu förtydligar vi vad arbetsgivarna måste göra för att förebygga den här typen av ohälsa, säger Torsten Heinberg, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

►LÄS MER: Så ska din arbetsmiljö bli bättre – i fem punkter

Här listar han fem viktiga nyheter som den nya föreskriften för med sig.

Arbetsbelastning:

I de nya föreskrifterna tydliggörs vad som menas med ohälsosam arbetsbelastning: att det finns en obalans mellan krav och resurser. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare inte utsätts för ohälsosam arbetsbelastning, till exempel genom att se till att det finns tillräckliga resurser för att möta kraven i arbetet och vara tydlig med vad som förväntas av arbetstagaren. Vad ska göras, till vilken kvalitet och till när?

Tydliga mål:

Det finns redan krav på att arbetsgivare ska ha en arbetsmiljöpolicy. Nu ska det också finnas tydliga mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. De kan till exempel handla om att stärka kommunikationen och öka arbetstagarnas inflytande. Arbetsgivaren ska även se till att arbetstagarna känner till målen, och låta dem vara med i arbetet med att ta fram dem.

Arbetstider:

Eftersom arbetstider ändå regleras i arbetstidslagen eller kollektivavtal har de inte nämnts i tidigare föreskrifter. Men enligt de nya ska arbetsgivaren se till att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa. Med andra ord kan arbetsgivaren inte längre schemalägga arbetet på ett sätt som gör att medarbetarna riskerar hälsan och hänvisa till att det är ok enligt arbetstidslagen. Exempel på arbetstider som kan medföra hälsorisker är skiftarbete, långa arbetspass och förväntningar på att vara ständigt nåbar.

Kränkande särbehandling:

Det ska finnas tydliga rutiner för hantering av kränkande särbehandling. Vem ska arbetstagarna vända sig till? Vad ska personen göra med informationen? Hur och var kan de utsatta snabbt få hjälp? Arbetsgivaren ska också se till att alla arbetstagare känner till rutinerna. Exempel på kränkande särbehandling är mobbning, utfrysning eller trakasserier. I tidigare föreskrifter stod det också att kränkande särbehandling gällde upprepade kränkningar. Nu har den definitionen tagits bort. En kränkning är en kränkning.

Kunniga chefer och ledare: 

Arbetsgivaren ska se till att chefer och ledare har kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling kan förebyggas och hanteras. Många chefer och arbetsledare har bra kunskaper redan, andra kan behöva utbildning. Arbetsgivaren ska också se till att det finns förutsättningar för cheferna att göra rätt, till exempel tillräckliga befogenheter, balans mellan krav och resurser och ett rimligt antal underställda.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset