Nyheter Världen

Nya samtal med Ryssland i kärvt läge

Natochefen Jens Stoltenberg. Arkivbild.
Natochefen Jens Stoltenberg. Arkivbild.

Med hopp om att minska spänningarna i Östersjöområdet har Nato och Ryssland inlett samtal för första gången på två år. Men de inledande diskussionerna underströk den djupa splittringen.Risken är att ett trotsigt Ryssland vinner mest på samtalen, menar en expert.

Läget i Ukraina, militära risker och kriget i Afghanistan stod officiellt på dagordningen när ambassadörer från de 28 Natoländerna träffade sin ryske motpart Alexander Grusjko i Bryssel på onsdagen.

Båda sidor underströk sin oenighet efter mötet.

– Natomedlemmarna och Ryssland har väldigt olika syn (i frågorna) men vi har lyssnat på vad den andra har att säga, sade Natochefen Jens Stoltenberg, enligt AFP.

Stoltenberg betonade att Natoländerna inte accepterar Rysslands annektering av Krim, och ser med oro på de tilltagande brotten mot eldupphöret i östra Ukraina.

Den ryske Nato-ambassadören kontrade med att relationen med Nato inte kan förbättras förrän Natomedlemmarna skalar ner sin militära närvaro i närheten av den ryska gränsen.

Frostiga relationer

Relationerna mellan Ryssland och försvarsalliansen har nått en ny bottennivå efter de ryska flygbombningarna i Syrien, och bara den senaste veckan har två incidenter med den amerikanska militären och ryska plan i Östersjön ytterligare spätt på den dåliga stämningen.

Onsdagens möte var det första i Nato-Rysslandsrådet sedan Moskvas annektering av Krim 2014.

Det finns främst två drivkrafter för Nato att återuppta samtalen, menar Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan. Dels finns det alliansmedlemmar som är genuint intresserade av och tror på en politisk dialog med Ryssland, däribland länder som Spanien och Italien.

Dels finns det mer militära överväganden om behovet av kommunikationskanaler – helt enkelt för att undvika sammandrabbningar.

Kalla kriget-situation

– Där handlar det om att man talar om vad styrkorna gör och varför, sådan kommunikation som även fanns under den frostigaste tiden under kalla kriget, säger Magnus Christiansson till TT.

Men skillnaden mot avspänningssamtalen under slutet av 70-talet är att Nato då hade en mycket starkare militär närvaro i Europa och därmed kunde sätta en större press på dåvarande Sovjetunionen, menar han.

– Samtalen utgör en risk ifall det inte finns någon politisk vilja i Moskva att genomföra en avspänning, vilket Rysslands beteende den senaste tiden tyder på. I så fall resulterar samtalen bara i att man legitimerar den politik som förts från ryskt håll och tappar trovärdigheten i avskräckningspolitiken, säger Christiansson.

– Då kan ryssarna använda det här som respit för att flytta fram sina positioner.

Han tror inte att samtalen kommer leda till några genombrott i de frågor som diskuteras. Nato-Rysslandsrådet har sedan det upprättades, i samband med Natoutvidgningen vid millennieskiftet, i stället mest kommit att fungera som ett ceremoniellt forum.

– Det handlar mest om att man träffas för att känna efter var man står.