Nyheter Sverige

Nyanlända ökar behovet av lärare

40 000 tonåringar och 31 000 yngre barn kom som nyanlända till Sverige i fjol. Arkivbild.
40 000 tonåringar och 31 000 yngre barn kom som nyanlända till Sverige i fjol. Arkivbild.

Totalt 71 000 barn och ungdomar kom till Sverige i fjol, och i vissa kommuner är nu uppemot varannan elev nyanländ. Tillströmningen gör att det redan stora behovet av lärare växer med ytterligare 17 000 heltidstjänster, bedömer regeringen.

Skolverkets analys visar att det i fjol kom 31 000 barn i åldrarna 1–12 år, samt 40 000 ungdomar i åldern 13–18 år. Tonårskullarna är alltså större, och störst är den där eleverna fyller 17 år i år: nästan 13 000 elever.

Analysen visar också tydligt att det är en rad små kommuner som får bygga ut förskola och skola mest. Borgholm, Ljusnarsberg och Åsele hör till dem som tagit emot flest barn och elever, i förhållande till antalet barn i kommunen. I Borgholm utgör nu nyanlända 16–18-åringar 50 procent av alla ungdomar i den åldern, för att ta ett exempel.

Största utmaningen

Med 2015 års facit har regeringen uppdaterat behovet av lärare. Skolverket uppskattade i somras rekryteringsbehovet till 70 000 heltidstjänster åren 2015–2019. Enligt utbildningsdepartementet kan flyktingsituationen innebära att behovet ökar med ytterligare 17 000 heltidstjänster, alltså totalt närmare 90 000.

– Lärarbristen är den enskilt största utmaningen. 17 000 ytterligare lärare är verkligen inte lite, utan här måste vi säkerställa att lönerna och arbetsmiljön för lärare förbättras, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Pensionärer

Han och hans ministerkolleger på utbildningsdepartementet tog tillfället i akt på måndagen och summerade alla insatser som görs för att säkra utbildningen för de nyanlända. Det handlar bland annat om ett särskilt stöd på totalt 200 miljoner kronor till de kommuner som tar emot flest nyanlända.

– Den summan betalas ut löpande för varje år framöver, och övergår i skräddarsydda lösningar genom avtal med respektive kommun, säger Gustav Fridolin.

När det gäller det skriande lärarbehovet sätter regeringen sitt hopp till flyktingar som arbetat som lärare i hemlandet, lärarstudenter och pensionärer.

– Vi ser att en hel del pensionerade lärare söker sig tillbaka till skolan, och det är väldigt välkommet. Men det kommer att behövas incitament för att fler ska göra en insats. När vi tittar framåt ser vi behov av riktade stöd till skolhuvudmännen. Ett stöd till bra löner för pensionerade lärare skulle kunna vara en sådan modell, säger Fridolin.