Nyheter Sverige

Omid, 36, tog sig ur spelmissbruket: "Tänkte ta mitt liv"

I dag är Omid spelfri och driver Spelberoendegruppen i Umeå – som erbjuder hjälp till spelberoende och anhöriga.
I dag är Omid spelfri och driver Spelberoendegruppen i Umeå – som erbjuder hjälp till spelberoende och anhöriga.

Omid Rezvani, 36, hade återigen spelat bort hela lönen, men den här gången handlade det inte om ”otur”. Han hade stora skulder och riskerade att snart bli utkastad på gatan. ”Nu tar jag mitt liv tänkte jag”.

”Vad gör du här?” frågade patienten på psyket där Omid blivit intagen över helgen. Han tyckte inte att en spelmissbrukare hörde hemma bland alkoholister och narkomaner.

– Men efter att han hört min berättelse utbrast han: ”Din historia låter precis som min”, berättar Omid.

Sedan tre år tillbaka är spelmissbruk diagnosticerat som en beroendesjukdom – men när Omid för första gången sökte hjälp för sitt missbruk 2006 – möttes han av skepsis och oförståelse från Socialtjänsten.

– Ingen tog det på allvar trots att spelberoendet är lika starkt som att dricka alkohol eller använda narkotika. Konsekvenserna blir oftast desamma i längden, man gör allt för att kunna fortsätta med sitt missbruk, konstaterar Omid.

►LÄS MER: George spelade bort 780 000 på 40 dagar

Han kom i kontakt med spelets värld redan som liten pojke hemma i Iran – där det rådde strikt spelförbud. Vuxna i hans omgivning brukade ändå vadslå och spela kort. I tonåren tog han efter. När han som sextonåring flyttade till Sverige började han hänga i spelbutiker och på casino. Med tiden ökade insatserna och tiden han ägnade åt att spela.

Som 21-åring upptäckte han spel på internet. Kickarna det gav blev oersättliga.

– Första gången spelade jag bort hela lönen. Då tänkte jag aldrig mer, men dagen därpå spelade jag igen och så där fortsatte det.

Han gick ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Att plugga upp betygen på Komvux tog tre år i stället för ett. Samtidigt jobbade han heltid som vårdbiträde.

– Jag spelade bort studielånen och lönen varje månad och fick börja på noll igen.

När han fyllt 26 kändes allt hopplöst.

– Jakten på pengar upptog all min tid. Jag lånade av andra för att ha råd med mitt spelande och jag hamnade till slut i en djup depression.

►LÄS MER: Fler söker hjälp för spelmissbruk

En dag efter att han låst in sig i ett datarum på jobbet och spelat bort hela sin lön, var ångesten så stor att han funderade på att ta sitt liv.

– Jag hade förlorat allt; vänner, relationer, fritidsintressen och framtidshopp. Det enda jag hade kvar var mitt jobb som betalade för spelmissbruket. Nu får du göra slut på dig själv, tänkte jag.

Men något sade honom att det måste finnas ett annat alternativ.

– Det spelar ingen roll vad som krävs, jag ska bli spelfri intalade jag mig själv. Då sprang jag till en psykolog som lade in mig på psyket över helgen.

Omid sjukskrev sig i ett drygt ett år och under tiden genomgick han en öppenvårdsbehandling. Så småningom fick han komma till ett behandlingshem för spelberoende i Linköping där han stannade i tio veckor. För första gången träffade han likasinnade och vårdpersonal som förstod honom.

I dag är han spelfri sedan nio år tillbaka och driver Spelberoendegruppen i Umeå – som erbjuder hjälp till spelberoende och anhöriga.

– Jag har haft speltankar och spelsug under åren men jag har hittat mina verktyg för att hantera återfallen och stå emot när jag känner igen signalerna. Min kunskap och mångåriga erfarenhet använder jag i dag för att hjälpa andra.