Utbildning Nyheter Världen

På massakerns minnesdag – fler vapen

Rober  W Turner, polis vid University of Texas, vid platsen där krypskytten Charles Whitman sköts ihjäl efter massakern för precis 50 år sedan. Arkivbild.
Rober  W Turner, polis vid University of Texas, vid platsen där krypskytten Charles Whitman sköts ihjäl efter massakern för precis 50 år sedan. Arkivbild.

Den 1 augusti 1966 sköt en krypskytt på University of Texas ihjäl 16 personer.Exakt 50 år senare blir det tillåtet enligt lag att bära vapen i universitetets byggnader.

Massmordet 1966 var enligt nyhetsmedier det första i USA som sändes live, i rikstäckande tv-nyheter. Skytten hette Charles Whitman, var 25 år och tidigare soldat i marinkåren. Han hade byggt upp en vapengömma i ett torn vid universitetet i Austin. När han själv sköts ihjäl av polis hade skott från hans vapen hunnit träffa 40 människor.

Tre år tidigare hade en annan krypskytt i Texas skakat nationen: president John F Kennedy sköts ihjäl i Dallas. Också det förloppet kunde följas via nyhetsbilder.

När sedan universitetsmassakern inträffat 1966, betraktades den av USA:s massmedier som årets största nyhetshändelse näst efter Vietnamkriget.

Ska hållas dolt

I år kommer universitetet, för första gången, att hålla en officiell minneshögtid över massakerns offer. Klockan i tornet stängs av, och man inviger en sten som bär offrens namn.

Men samtidigt träder den nya delstatslag i kraft som gör det lagligt att bära vapen på högskolan. Lagen, som kallas "campus carry", gäller på University of Texas och andra offentligt finansierade inrättningar.

Den som är minst 21 år och har vapenlicens får bära ett handvapen, om det hålls dolt, bland annat i klassrummen.

Miste sitt barn

Lagen har antagits i Texas delstatsparlament, där Republikanerna har majoritet. Texas är enligt de amerikanska delstatsparlamentens samarbetsorganisation NCSL den nionde delstaten som inför en sådan lag. Men lagen väcker motstånd:

– Vapen har ingen plats på campus. Ett universitet ska vara ett slagfält för ord och tankar, inte vapen, säger John "Artly" Fox, som 1966 var 17 år och försökte hjälpa en gravid kvinna som träffats av Whitmans kulor.

Kvinnan, Claire Wilson James, överlevde men förlorade sitt barn. Förra året försökte hon förgäves få lagen stoppad.

Nu går i stället tre kvinnliga lärare vid universitetet till domstol för att få lagen olagligförklarad. De har lämnat in en stämning till federal domstol och kräver att lagen prövas i enlighet med USA:s författning.

AP/TT
Ett av Charles Whitmans offer, som träffats av skott från tornet vid University of Texas, bärs till en väntande ambulans. Arkivbild.