Nyheter Sverige

Polisens taxa kostar klubbarna miljoner

Polis bär bort en supporter som tagit sig in på planen i maj 2011. Med den nya taxan kostar en polisman 920 kronor i timmen vid fotbollsmatcher.
Polis bär bort en supporter som tagit sig in på planen i maj 2011. Med den nya taxan kostar en polisman 920 kronor i timmen vid fotbollsmatcher.

920 kronor i timmen för en polis. Så mycket får idrottsklubbarna betala under en match. Polisens nya prislista tär på de redan ekonomiskt trängda idrottsklubbarna. – Förtvivlan är stor, säger Socialdemokraternas Ylva Johansson.

Polisen har tagit bort sin ”rabatt” på 70 procent på de fakturor som skickas för ordningshållning i samband med fotbolls- och hockeymatcher. Varje polis kostar numera 920 kronor i timmen – alltså betydligt mer än den faktiska lönekostnaden.

– Polisen bestämmer hur stor insatsen ska vara, hur mycket den ska kosta och vi har ingenting att säga till om – trots att vi egentligen själva vill ansvara för ordning och säkerhet inne på arenan, säger Anders Sigurdsson, säkerhetschef vid Svenska fotbollförbundet.

Han pekar på att timkostnaden för en ordningsvakt är mindre än hälften av vad en polis kostar och får medhåll från Lena Sahlin som är säkerhetschef för Svenska Hockeyligan:

– Det är schack matt för klubbarna. Polisen bestämmer och vi måste betala. I slutändan hamnar detta på biljettpriserna och hela situationen är mycket olycklig.

Med polisens nya taxa kan en så kallad högriskmatch kosta upp till en och en halv miljon kronor vilket kan innebära höjda biljettpriser på mellan 30 och 70 kronor. Notan för den nyligen spelade matchen mellan AIK och Napoli på Råsunda gällde 350 poliser och slutade på 1 miljon kronor.

Isabel Thorén, polisintendent vid Stockholmspolisen, förklarar varför polisen nu har tagit bort ”rabatten”:

– Under en övergångsperiod subventionerade vi kostnaden för att arrangörerna skulle kunna rätta in sina budgetar. Men i juni gick vi upp på ordinarie taxa.

Isabel Thorén påpekar att polisen inte tar betalt för alla sina kostnader utan ”bjuder” på en hel del polisarbete som aldrig hamnar på fakturorna:

– Vi debiterar fyra timmar av ett arbetspass på åtta timmar. Dessutom debiterar vi bara för ordning och säkerhet vid arrangemanget och inte för till exempel planeringen, den stab som krävs vid den här typen av kommenderingar eller de poliser som arbetar med dialogskapande verksamhet ute på fältet.

Polisen har bara rätt att ta betalt av klubbar som drivs i bolagsform. Hit hör bland annat AIK, Djurgården och Hammarby. Att bolaget ägs av en ideell idrottsförening saknar betydelse – någonting som ÖSK Fotboll blev varse då de i september förlorade en rättegång om just detta i kammarrätten i Göteborg.

Polisens avgifter debatterades förra veckan i riksdagen då Ylva Johansson (S) pekade på att detta är en ny tolkning av en gammal lagstiftning som polisen själv har gjort.

– Förtvivlan är stor! Klubbarna blöder ut pengar när de ska betala miljonfakturor, sa Ylva Johansson och pressade justitieminister Beatrice Ask på ett svar om varför hon inte gör någonting åt problemet.

Betarice Ask svarade att frågan är prioriterad men juridiskt komplex.

– Jag tycker att det är ett stort bekymmer. En viss ersättning kan ha betydelse men jag medger att den ligger högt i dag.

Juridiskt komplicerat med polisfakturor

Polisens fakturor till idrottsklubbarna blir juridiskt komplicerade eftersom det inte handlar om frivilliga avtal utan om någonting som har beslutats av riksdagen och regeringen.

I september kom en dom från kammarrätten i Göteborg som handlar om fotbollsmatcher i allsvenskan och förra veckan kom en liknande dom från kammarrätten i Stockholm som gäller hockeymatcher. I det senaste fallet prövade domstolen om avgifterna inte borde betraktas som en grundlagsstridig skatt, vilket man kom fram till att de inte är. Kammarrätten skrev i sin dom:

”En skatt kan karaktäriseras som ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation. Med avgift förstås vanligen en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna.”

– Staten måste kunna motivera hur man har gjort när man har fastställt sin taxa och klubbarna måste ha rätt att få skäligheten av en påtvingad faktura prövad i domstol, säger Clarence Crafoord, chef vid Centrum för rättvisa och en av de jurister som har störst erfarenhet av att driva rättsprocesser mot staten.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, instämmer i att just beloppets storlek och skälighet borde prövas.

– Det här handlar om mycket stora summor och situationen blir väldigt speciell när den ena parten ensidigt kan diktera villkoren för vilka ekonomiska förpliktelser den andra parten ska ha.