Nyheter Världen

Professorn: Därför hör du mer om dåden i Paris än attacken i Beirut

Till vänster syns resterna efter en blodig attack i Beirut, som IS tagit på sig. Dagen efter skedde attacken i Paris, och till höger syns människor i Berlin hedra offren utanför Frankrikes ambassad.
Till vänster syns resterna efter en blodig attack i Beirut, som IS tagit på sig. Dagen efter skedde attacken i Paris, och till höger syns människor i Berlin hedra offren utanför Frankrikes ambassad.

Många har upprörts över att mycket mer fokus riktas mot attackerna i Paris än mot självmordsattentatet som skedde dagen innan i Beirut. Här förklarar professorn i medie-och kommunikationsvetenskap varför det är så.

Torsdagen den 12 november utfördes ett självmordsattentat i Libanons huvudstad, Beirut. 43 personer dödades och Islamiska staten (IS) tog snabbt på sig dådet.

Dagen efter small det i Paris.

Minst 129 personer miste livet och efter attackerna har världen följt utvecklingen med fullt fokus. De första tre dygnen, inklusive fredagen, publicerades 1 249 artiklar i svenska tidningar (inräknat texter från nyhetsbyråer som publiceras i flera medier). Om dådet i Beirut återfinns 79 artiklar från de första tre dygnen, visar en sökning i mediearkivet Retriever.

Dagen efter dådet i Paris presenterade Facebook möjligheten för människor i Paris att på ett enkelt sätt visa att man var säker, genom deras funktion Safety check. De erbjöd även användare att sätta en fransk flagga över sin profilbild i solidaritet. De möjligheterna erbjöds inte efter dåden i Beirut.


►LÄS MER: Facebook kritiseras: Visar stöd för Frankrike men inte för Libanon

Facebook kritiserades hårt för detta, och många upprörs också över hur Beirutattentatet hamnade i skymundan i medierna.

– Det finns ju flera dåd man kan lyfta, i Bagdad, Kenya, Yemen, men det här blev ju så påtagligt just eftersom de skedde dagarna efter varandra, säger Kristina Riegert, professor i medie-och kommunikationsvetenskap.


►LÄS MER: Muslimska världen går samman – fördömer attackerna i Paris

Kristina Riegert har skrivit en avhandling om hur olika länders medier avgör hur man rapporterar om konflikter i omvärlden. Enligt henne är Libanon lite speciellt. I Libanon finns organisationen Hizbollah med både en politisk och en militär gren. Den militära grenen har terroriststämplats av ett antal länder, däribland USA och Storbritannien, och detta påverkar starkt omvärldsrapporteringen, eftersom deras nyhetsbyråer förser andra medier med information.

– Man kallar stadsdelarna för Hizbollah-fästen i stället för stadsdelar, men där bor ju vanligt folk, sen bor Hizbollah där också så klart, men de är också invalda i parlamentet. Det är som att säga att människorna som dog där förtjänade det.


►LÄS MER: Facebook om Paris-kritiken: ”Vi bryr oss lika mycket om alla människor”

Paris ligger geografiskt nära Sverige, och många människor känner också en stor kulturell närhet till Frankrike. Många svenskar reser till Paris, men färre till Beirut. Enligt de parametrarna är det på något sätt logiskt att rapporteringen blev högre kring Parisdåden, eftersom de anses beröra fler av de som bor i Sverige, konstaterar Kristina Riegert, som samtidigt menar att kritiken är relevant.

– Man menar nog inte att det ska vara samma uppmärksamhet men att det helt enkelt var för lite när det skedde i Beirut. Och så står det i kontrast till alla tysta minuter efter Paris och att Facebook inte erbjöd en libanesisk flagga eller safety-knappen till exempel, säger hon.

– Det handlar väl om identifiering, och kritiken som kommer handlar väl också om de som står utanför samhället, som kritiserar den här nyhetsvärderingen som utgår från majoritetssamhället.

►LÄS MER: Anonymous till IS: "Vi startar den största attacken någonsin mot er"