Nyheter Sverige Sverige-topp

Professorn: Sverige har blivit säkrare – men rädslan för attentat är större

Den 11 september 2001 flög två kapade flygplan in i tvillingtornen i New York. Terrorgruppen al-Qaida tog på sig dådet. Arkivbild.
Den 11 september 2001 flög två kapade flygplan in i tvillingtornen i New York. Terrorgruppen al-Qaida tog på sig dådet. Arkivbild.

Terrordåd, som attentaten i Bryssel, utförs i syfte att skapa skräck.Och vår rädsla för attentat och krig är starkare i dag ur ett historiskt perspektiv – trots att Sverige blivit mycket säkrare, enligt historieprofessorn Gunnar Åselius.

Rädsla är en överlevnadsinstinkt – det är naturligt att människor blir rädda när massmord på oskyldiga människor gång på gång utförs av terrorister i vår geografiska närhet. Men enligt Gunnar Åselius, professor i historia vid Försvarshögskolan i Stockholm, är Sverige ett långt tryggare land i dag jämfört med exempelvis under kalla kriget, när världskrigen rasade, eller för hundra år sedan då rädslan främst hade andra orsaker.

– Den typ av rädsla människor har för terrorism och krig i dag har en mer apokalyptisk och definitiv karaktär än äldre säkerhetspolitiska hotbilder och begrepp, som exempelvis "rysskräck", säger han.

Idyllisk ockupation

Han exemplifierar med Sven Hedins pamflett "Ett varningsord" från 1912 där faran för en rysk ockupation konkretiseras med beskrivningar av hur kosackerna inkvarterar sig i en röd stuga i Lill-Jansskogen i Stockholm, vattnar sina hästar i Molins fontän i Kungsträdgården och strör halm kring Karl XII:s staty.

– Det är en ockupation som framstår som ganska idyllisk. Det har inte den här karaktären, som rädslan för terror har i dag.

Statistiskt sett är vi säkrare nu än på länge ur ett historiskt perspektiv. För hundra år sedan, och långt tidigare, låg den starkaste skräcken i vardagen. Infektionssjukdomar skördade massvis med liv och många miste sina barn. Arbetslöshet, skilsmässor och utomäktenskapliga barn fick stora sociala konsekvenser.

– Det fanns en massa saker i människors vardagsliv som måste ha ingjutit skräck och vånda. Vår tillvaro framstår som ganska trygg vid en jämförelse, säger Gunnar Åselius.

Krig och förintelse

TT: Hur har rädslorna förändrats under 1900-talet?

– På 1950-talet och sedan återigen på 1980-talet handlade rädslan främst om kärnvapenkrig och förintelse. Den rädslan existerar inte på samma sätt.

Efter kalla kriget ersattes kärnvapenhotet av rädsla för "massförstörelsevapen" och otillräkneliga "skurkstater" som Nordkorea.

– Men det är ändå inte samma typ av hot om världsundergång, som i alla fall var en möjlighet i Europa fram till 1980-talets slut.

UPI/TT
Under 1950-talet och fram till slutet av 1980-talet upplevde många att ett kärnvapenkrig var det största hotet. Arkivbild.
Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Ryska soldater i kosackuniformer under en ceremoni i Moskva. Arkivbild.