Nyheter Sverige

Psykohälsa vanlig bland flyktingbarn

Barnombudsman Fredrik Malmberg vill ge skolsköterskorna större ansvar så att de bättre kan hjälpa flyktingbarn. Arkivbild.
Barnombudsman Fredrik Malmberg vill ge skolsköterskorna större ansvar så att de bättre kan hjälpa flyktingbarn. Arkivbild.

Över 80 procent av de asylsökande barnen mår psykiskt dåligt efter en tid i Sverige."Jag har liksom upplevt och sett nog. Jag såg folk bli dödade och jag orkar inte mer med det", berättar ett barn.

Barnombudsmannen har intervjuat 150 barn på ankomstboenden runtom i landet, och i en enkät till elevhälsan ställt frågor om asylsökande barn i 1 000 skolor.

– Skolsköterskorna har i praktiken tagit ett väldigt stort ansvar för detta som de inte fullt ut fått mandat och stöd för. Det finns ingen nationell koordinering för elevhälsan på det sätt som skulle behövas, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Hälften av skolsköterskorna upplever dessutom att deras samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin fungerar dåligt. Flera sköterskor uppger att det förekommer att vårdcentraler vägrar att ta emot remisser från elevhälsan för barn som saknar fullständigt personnummer.

– Det är ju inga godtagbara skäl, säger Malmberg.

Enkäten och intervjuerna visar också att barnens psykiska hälsa riskerar att förvärras under asylprocessen. Det gäller enligt barnombudsmannen både barn som mådde psykiskt dåligt när de kom hit och barn som inte hade sådana symptom.

Fredrik Malmberg vill nu att regeringen ger elevhälsan ett utökat mandat för nyanlända barn, så att skolsköterskorna bland annat kan ge vaccinationer och remittera till andra vårdinstanser. Socialstyrelsen måste också enligt barnombudsmannen ges i uppdrag att förtydliga hur barn- och ungdomspsykiatrin ska samverka med elevhälsan.