Nyheter Världen Sverige

Rafael ska kriga mot IS: "Jag ser dem som monster"

Rafael Kardari tillsammans med YPG-soldater i norra Syrien i februari i år.
Rafael Kardari tillsammans med YPG-soldater i norra Syrien i februari i år.

Syrien. Varje dag, timme och minut kan bli den sista. I morgon reser Rafael Kardari från Sverige till slagfältet i Syrien för att riskera livet – och ta liv – i kriget mot Islamiska staten.

PONTUS LUNDAHL/TT

Rafael Kardari åker till Syrien för att kriga mot Islamiska staten.

PONTUS LUNDAHL/TT

Rafael Kardari har bestämt sig för att den tredje resan blir den sista – åtminstone som soldat.

Rafael Kardari reser sig ur soffan och återvänder minuten senare med en bärbar dator som spelar upp ett videoklipp från en huvud-kamera. I den skakiga filmen smyger han och fem andra frivilligsoldater längs grusvägarna i en kurdisk by som terrorrörelsen Islamiska staten har tömt på invånare. Himlen är mulen, soldaterna korsar gräsplaner, duckar, klättrar över de roströda lermurarna som skiljer tomterna – och kramar avtryckarna tills gevären fyller tystnaden med snabba knallar.  

–   Här skjuter vi dem. Amerikanen träffade en av dem i benet, jag träffade en av dem i nacken och ryggen, säger han och pekar på datorskärmen.

Karolinas son Lukas, 18, dog som IS-krigare i Syrien

Rafael Kardari, född i en mellanstor svensk stad med kurdiska föräldrar, är gruppchef i den kurdiska YPG-gerillan i norra Syrien som utkämpar ett segdraget försvarskrig mot IS. I morgon plockar han för tredje gången sedan i november i fjol fram den ljusbeiga ökenuniformen som han köpt i Sverige och påbörjar resan till slagfältet.

–   Det är självklart att jag tänker på vad som kan hända, att jag kanske inte kommer hem igen, men jag har en stark kristen tro och försöker tänka att allting är Guds vilja. Och jag är mer rädd för flygresan än själva striderna, jag är väldigt flygrädd.

Tar du farväl av dina anhöriga?

– Ja, men jag säger att jag snart kommer tillbaka. Jag har varit med familjen och träffat många vänner och bekanta under den senaste veckan.

Det kan bli sista gången du träffar dem.

– Det kan bli det, men så får jag inte tänka, jag ska klara mig. Jag ska vara försiktig.

Rafael bestämde sig för att ta värvning när striderna rasade som värst mellan YPG och IS i den kurdiska gränsstaden Kobane i höstas. Beslutet blev oåterkalleligt efter att han råkade klicka på ett youtube-klipp från en av terrorgruppens massakrer.

–   IS radade upp 12–15 ungar, den yngsta var bara sju, åtta år, och avrättade dem. Än i dag tänker jag på bilderna när jag försöker sova. Det enda sättet att stoppa IS är att slåss, det går inte att resonera med dem. Jag trodde aldrig att jag skulle skada någon eller ta  någons liv.

Vill du hämnas barnen i videoklippet?

– De och alla andra som fallit offer för IS.

En dryg halvtimme efter att han skickats till fronten i Kobane dödade han sin första motståndare.

– Jag satte mig ned på marken, lutade mig mot en vägg och tittade på de andra soldaterna som applåderade. Det kändes overkligt och väldigt jobbigt i flera dagar efteråt. Jag hade tagit ett liv, även om jag ser dem som monster och inte som människor. Minnet av videoklippet fick mig att fortsätta. Det kanske låter brutalt, men till slut blev det som ett tv-spel där jag sköt ned monster.

Fem gånger har han stött på dödade svenskar som stridit för IS. En gång förhörde han en tillfångatagen IS-soldat från Göteborg.

– Han sa att han hade blivit lovad ett bra liv, men att han inte hade fått någonting av det. Han kommer aldrig att få se friheten, när de fängslas är det för alltid.

Rafael Kardari har bestämt sig för att den tredje resan blir den sista – åtminstone som soldat.

– Familjen lider när jag är där. Mamma blev väldigt sjuk när jag åkte ned första gången, hon har ett känsligt hjärta. Det var det som fick mig att vända tillbaka, säger  Rafael Kardari.

Säpo räknar inte IS-motståndarna

Säkerhetspolisen, Säpo, räknar inte hur många svenskar som reser till Syrien och Irak för att strida mot Islamiska staten eftersom de inte bedömer dem som ett hot vid återvändandet.

– Man kan vara traumatiserad, ha en närhet till våld och en ökad förmåga, men för att utgöra en säkerhetsrisk krävs också en avsikt, och det har vi inte sett hos de som strider mot Islamiska staten, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

Säpo har bekräftade uppgifter på att omkring 150 personer har rest till regionen för att ansluta sig till ­Islamiska staten sedan sommaren 2012, och att 50 av dem har återvänt.