Nöje Krog Krog-Stockholm

Recension: Så god är maten på Shanti ultimat

Metros matkritiker Jonas Cramby är nöjd.

Shanti ultimat, Karlbergsvägen 70

4 av 5

Det finns tydligen fler vegetarianer i Indien än i resten av världen – ihop. Nära en halv miljard människor sägs vara uteslutande växtätare där och då räknar man inte ens närliggande Bangladesh och Sri Lanka som också är med i toppstriden om världens mest vegetariska länder. Därför är det kanske inte så konstigt att de serverar världens godaste vegetariska mat i just dessa länder. Efter en längre resa i området på 90-talet blev jag till och med så påverkad av maten att jag faktiskt också slutade äta kött i en massa år. Idag äter jag det igen, uppenbarligen, men varje gång jag känner min inre matmoralist hutta med pekfingret åt min kosthållning är det till Shanti Soft Corner bakom Medborgarplatsen jag sticker för att stoppa i mig dhal, blomkålscurry och palak paneer. Här är maten alltid lika fingertoppskänsligt kryddat och virrigt serverat och tillsammans med kinesiska Lao Wai vid Rådmansgatan erbjuder de enligt mig stans bästa vegetariska mat (även om det också finns annat). 

Nu har det lilla Shanti-imperiet utökat ytterligare med Shanti ultimat som ligger ett kabanossenkast från klassiska Günthers korvkiosk (som ironiskt nog var stället som fick mig att trilla av den vegetariska vagnen en gång i tiden) i Vasastan. På Shanti Ultimat är det festmat från Bangladesh som gäller, vilket avspeglar sig i inredningen som känns murrigt bohemlyxig. Den orientalisk ambientmusiken, lyktorna, tygerna och det mönstrade kaklet gör att det känns lite som att stiga in i Lulu Carters walk in closet. 

Faktum är att det är så mysigt att det är svårt att läsa menyn i dunklet men efter ett par ganska lättglömda förrätter bestående av friterade kyckling- och potatispakoras bärs faktiskt rätt huvudrätter in. Thali betyder ”runt fat” och betyder att man får flera rätter i en, lite som en bengalisk tre små rätter. Shanti Ultimats vegetariska thali består av tre små lins-, bön- och blomkålsrätter som är så satans goda att jag ännu en gång överväger vegetarianismen. Jag tas dock omedelbart tillbaka till den mörka sidan när jag smakar det långkokta, sönderfallande, kryddiga lammlägget Nihari som endast serveras med några chutneys och fantastiska tunna, nybakta rotibröd som man kan riva av bitar att stoppa kött i, lite som en nordindisk taco. 

Underbart.