Nyheter Världen Sverige Sverige-topp

Regeringen: Fler ska ut vid nej

Protester mot utvisningar och avvisningar, som i Märsta för några år sedan, bidrar till att polisen har svårt att skicka ut personer som fått avslag på sin asylansökan. Arkivbild.
Protester mot utvisningar och avvisningar, som i Märsta för några år sedan, bidrar till att polisen har svårt att skicka ut personer som fått avslag på sin asylansökan. Arkivbild.

Regeringen kräver att fler asylsökande som har fått avslag ska fås att lämna eller skickas ut. Migrationsverket och Polisen ska också överväga förslag som minskar personers vilja att stanna kvar.

Både regering och opposition har krävt att fler skickas ut, eller förmås att återvända frivilligt, när de har fått avslag på ansökan om asyl eller när det är uppenbart att de inte kan få asyl.

Många blir dock kvar, ofta på Migrationsverkets boenden. I slutet av oktober förra året uppgavs de vara omkring 6 000, samtidigt som det är brist på boende.

Kräver fler

Regeringen kräver, i de så kallade regleringsbreven för 2016 till Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården, snabb ändring. Antalet genomförda av- och utvisningar av personer måste bli betydligt fler.

– Vi har haft det uppdraget sedan tidigare. Men nu har regeringen avsevärt förtydligat det, säger Patrik Engström, chef för den nationella gränspolisen.

Han säger att fler ska anställas för att arbeta med efterspaning och att hämta in personer som fått avslag men inte antas vilja medverka till att lämna landet.

I årsredovisningen för 2014 skriver polisen att ärendena blir svårare och svårare och att fler blir liggande. Det beror på svårigheter att fastställa identiteten på personer så att det går att få fram resehandlingar, på protester mot avvisningar och utvisningar och att länder dit personer ska skickas vägrar att ta emot dem.

Patrik Engström säger att både polisen och Migrationsverket kan bli bättre.

– Vi på polisen kan göra mer redan vid den första kontakten vid gränsen för att utreda identitet. Det som inte görs då är svårt att ta igen i efterhand, säger han.

Vill inte

En del länder som det kommer många asylsökande ifrån, som Somalia och Irak, är det svårt att skicka tillbaka till eftersom myndigheterna där inte vill eller förmår medverka.

– Irak gick det att göra tvångsavvisningar till tidigare, men landet tar inte emot på samma sätt som tidigare, säger Sverker Spaak, som ansvarar för återvändande på Migrationsverket, till TT.

Att med tvång skicka personer till Eritrea, Etiopien och Afghanistan går inte eller är mycket svårt, enligt Patrik Engström. Länder som inte vill ta emot egna medborgare är ett problem.

– Här måste diplomatin och politiken arbeta, säger Patrik Engström.

Regeringen vill, enligt regleringsbreven, att myndigheterna kommer med förslag som minskar asylsökandes vilja att stanna kvar efter avslag.

Under jorden

Sverker Spaak tror att saker som kan påverka är längre preskriptionstider. Nu får en person lämna in en ny ansökan efter fyra år. I ett så kallat Dublinärende, där personen har fått avslag för att han eller hon skulle ha sökt asyl i annat EU-land, är den 18 månader. En del går under jorden för att vänta ut tiden.

Christine Olsson/TT
Gränspolisens chef Patrik Engström (närmast i bild) konstaterar att regeringen ökar trycket på polisen och Migrationsverket för att fler asylsökande med avslag ska skickas tillbaka eller förmås att lämna frivilligt. Arkivbild.