Teknik Nyheter Sverige

Regler kring söktjänster kan skärpas

Vem som helst kan hitta detaljerade uppgifter om enskilda privatpersoner via en rad söktjänster på nätet. Arkivbild.
Vem som helst kan hitta detaljerade uppgifter om enskilda privatpersoner via en rad söktjänster på nätet. Arkivbild.

I höst kan det komma förslag om skärpta regler för söktjänster på nätet, som väcker omfattande missnöje genom att publicera detaljerad information om enskilda privatpersoner.

Förra året vände sig hundratals svenskar till Datainspektionen för att klaga på söktjänster som Merinfo.se, Hitta.se, Ratsit, Eniro och Birthday.se. Många känner sig kränkta av att webbplatserna publicerar information om exempelvis fordonsinnehav och personkopplingar, enligt inspektionen. Men myndigheten kan inte göra något, eftersom företagen bakom tjänsterna har så kallade utgivningsbevis och därmed inte omfattas av personuppgiftslagen.

Mycket tyder dock på att reglerna kring nätbaserade tjänster som dessa kommer att skärpas. 2014 fick den så kallade Mediegrundlagskommittén i uppdrag att bland annat analysera om skyddet för den personliga integriteten när det gäller den här typen av tjänster är tillräckligt. Senast den 1 september i år ska uppdraget redovisas.

Vill inte säga

Anders Eka, justitieråd vid Högsta domstolen och ordförande i kommittén, vill inte säga vartåt det barkar.

– Det är en parlamentarisk kommitté, med många ledamöter. Jag kan inte svara på den frågan i dag, säger han.

Av direktiven till utredningen, som tillsattes sedan nättjänsten Lexbase vållat omfattande debatt genom att publicera rättslig information om privatpersoner, framgår dock att åtminstone den förra regeringen hade en kritisk syn på de söktjänster som publicerar personuppgifter.

Kan ifrågasättas

"Det kan ifrågasättas om dessa webbplatser ägnar sig åt sådan massmedial verksamhet som det frivilliga grundlagsskyddet främst är avsett att skydda", heter det i direktiven.

Datainspektionen vill stoppa de tjänster som lägger ut privata och känsliga uppgifter och har krävt en grundlagsändring, något som kräver två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

– Det här innebär en försvagning av skyddet för den personliga integriteten. Datainspektionen är generellt sett emot den här effekten av utgivningsbevisen, säger Camilla Sparr, jurist på myndigheten.