Nyheter Sverige

Rekordmånga getingar i juni

Rekordmånga getingar i juni innebär högtryck på Anticimex. Ett problem för många allergiker. Arkivbild.
Rekordmånga getingar i juni innebär högtryck på Anticimex. Ett problem för många allergiker. Arkivbild.

Antalet getingsaneringar har flerdubblats i juni jämfört med förra året. Anticimex intensivutbildar nu personal för att klara trycket.

Getingsäsongen har kommit igång ovanligt tidigt i år. Under juni månad fick skadedjursbekämparen Anticimex rycka ut på över 7 000 saneringar. Betydligt fler än de knappa 2 000 larm under samma period i fjol.

– Vi har fått förlänga öppettiderna på kundservice, och vi skolar om personal i vår intensivutbildning i getingsanering för att kunna hjälpa till. Dessutom tar vi in sommarvikarier, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex.

Kan bli rekord

Nu pekar siffrorna på att det kanske blir värre än 2014, då det var rekord i antalet saneringar, hela 60 000. Att säsongen börjar tidigt kan betyda att den också slutar tidigt, men ett bra getingväder och god tillgång på föda kan ge ett nytt rekordår.

– Vi har samma branta kurva upp som under 2014, nu är det bara frågan vad som händer i omvärlden. Blir det kallt, kommer ett stort lågtryck, eller kanske högtryck, säger Kjellberg.

Livsfarliga för vissa

Varje år dör två till tre personer av geting- eller bistick. Ungefär en på hundra är allegiska och det rikliga antalet getingar skapar oro bland många av de svenskar som ständigt tvingas bära runt på en adrenalinspruta och kortisontabletter om olyckan skulle vara framme.

– Ur allergisynpunkt är de livsfarliga. Förloppet kan gå ganska snabbt för en som är allergisk, säger Leif Henriksson, vice ordförande på Astma- och Allergiförbundet, och berättar att många hör av sig med frågor till förbundet.

Men trots att gemene man inte har mycket till övers för de brandgula flygfäna har getingen en viktig funktion att fylla i ekosystemet.

– Getingar är väldiga nyttodjur, så man ska inte springa och ta bort alla bon. Försvinner de så kommer våra fruktträd bli maskangripna och så vidare. De har en väldigt tydlig roll, säger Kjellberg.