Nyheter Sverige

Rekordtidig algblomning i år

Algblomning i Östersjön utanför Skånes sydkust i juli 2006. Arkivbild.
Algblomning i Östersjön utanför Skånes sydkust i juli 2006. Arkivbild.

Algblomningen har för första gången i sommar nått den svenska kusten, vid Gotland. Aldrig förr har den varit så tidig i Sverige som i år.

Hur stor algblomningen blir och hur länge den varar beror på väderläget, men prognosen för fortsatt eller ökad algblomning ser enligt Världsnaturfonden WWF:s generalsekreterare, Håkan Wirtén, illavarslande ut.

För att slippa algblomning, som är ett symptom på att havet är i obalans, i framtiden måste utsläppen kring Östersjön minska.

Utsläpp från jordbruket största källan

Den största källan är utsläpp av fosfor och kväve från jordbruket. Det går att minska exempelvis genom användning av våtmarker samt gödsling med konstgödning. Andra källor är orenat avloppsvatten från städer och enskilda avlopp samt kväveutsläpp från transporter inom bilism och sjöfart.

– Det finns en massa avlopp som behöver åtgärdas, en del har gjorts, men inte tillräckligt. Sommarstugor och annat som ligger vid vattendrag eller sjöar eller, för den delen, i skärgården eller vid kusten behöver betydligt bättre reningsteknik, säger Lennart Gladh, Östersjöexpert vid WWF, till TT.

Döda havsbottnar

Lennart Gladh förklarar att problemet är att havet har hunnit smutsas ner rejält och fått närsalter i sig under 50–60 års tid.

– Det tar lika lång tid att åtgärda det, dessvärre.

Om algblomningen inte upphör kommer de döda havsbottnarna att breda ut sig ännu mer.

– Det är bottnar som är syrefria eller näst intill syrefria och det enda som egentligen finns där är bakterier. Nu kryper det uppåt. De är nu ungefär, i storlek, två gånger Danmark, säger han och fortsätter:

– Om det är syrefritt och torsken ska leka, då fungerar det inte. När torsken lägger sina ägg måste den ha en viss salthalt. Äggen flyter ju. Om de går ner, för att de hamnar i det syrefria området, dör de. Det förändrar hela fiskesammansättningen.