Utbildning Nyheter Sverige

Resursskolor fick nej i kammarrätt

Till skillnad från fristående huvudmän får kommuner inte ha särskilda skolor för elever med extra stora behov av stöd, enligt en dom i kammarrätten. Arkivbild.
Till skillnad från fristående huvudmän får kommuner inte ha särskilda skolor för elever med extra stora behov av stöd, enligt en dom i kammarrätten. Arkivbild.

En kommun får inte samla elever med särskilt stora stödbehov i egna resursskolor, enligt en dom i kammarrätten. Men den aktuella kommunen, Linköping, kan komma att överklaga till högsta instans.

– Spontant, med tanke på att det var en oenig dom, så vore det inte ett felaktigt beslut, säger barn- och ungdomschef Lars Rejdnell.

Linköping har valt att placera ett 50-tal elever som behöver väldigt mycket stöd i en skolenhet med en egen rektor. Men Skolinspektionen såg en risk för att eleverna skulle förbli där, och krävde att var och en skulle skrivas in på en vanlig skola. Där kan de få undervisning i särskilda grupper.

– Skollagen talar om elevers bästa, och i resursskolan kan vi ge bättre stöd till elever med stora bekymmer. Vi har en genomströmningshastighet på i genomsnitt 18 månader för eleverna, säger Lars Rejdnell.

Linköping överklagade därför beslutet, och pekade på att fristående huvudmän uttryckligen tillåts ha särskilda resursskolor. Samma villkor borde då gälla för kommuner. Men kammarrätten i Stockholm kommer fram till att friskolorna på den här punkten omfattas av en undantagsregel.

Men kammarrätten var inte enig. En av domarna skriver att lagen bör tolkas så att samma villkor gäller för alla huvudmän.