Metro Debatt

Säg åt barn att släppa orealistiska drömmar

Psykiatrikern David Eberhard tycker inte att barn alltid kan få som de vill.
Psykiatrikern David Eberhard tycker inte att barn alltid kan få som de vill.

Barn kan inte få som de vill hela tiden, skriver psykiatrikern David Eberhard på Metro Debatt.

DEBATT: Humorduon Filip och Fredrik fick under gårdagen pudla efter att de i sitt teveprogram ”Breaking News” uppmanat några femteklassare att ge upp sina försök att få tillbaka ett teveprogram. Filip Hammar gav dem följande råd:

”Till de här barnen vill vi bara säga: Släpp det! Gå vidare i era liv. Man får inte allt man pekar på, det lär man sig när man blir äldre.”

Barnen och deras klassföreståndare blev jätteledsna. Ja, till och med kränkta faktiskt. Om det kunde man läsa i de större kvällstidningarna. Allt är säkert redan ur världen nu när humorduon bett om ursäkt. Frågan är dock om de verkligen gjorde rätt när de gjorde så och i synnerhet när de bjöd in barnen till offentlig debatt.

Visst kan man bjuda barnen på ett ”förlåt oss för vår barnslighet”. Men det är ju först när barnen går från anonyma till teveinspelade som Filip och Fredrik faktiskt gjorde ett misstag (om än ganska litet). Att debattera med barn i allmän teve är enligt min mening inte särskilt hyggligt. Inte ens om man faktiskt ber dem om ursäkt. Faktum är att det snarare är ett symptom på att vi inte tar vår vuxenhet på allvar. Allting måste inte diskuteras i minsta detalj. I synnerhet inte med barn. Det hade alltså varit bättre om de inte bjudit in barnen utan bara stått på sig att livet inte är rättvist.

Att förlöjliga ett fenomen, eller en anonym grupp som försöker påverka vad allmänheten ska se för teveprogram, är däremot knappast kränkande för någon. Självklart måste vuxna kunna säga till barn att de ska gå vidare i livet och släppa orealistiska drömmar. Det är ju en av vuxenvärldens skyldigheter. Ett av de stora problemen i dagens samhälle är ju att en hel del barn inte alls släpper drömmar som de inte kan infria. Inte minst tydligt blir detta i program som Idol där ett osannolikt stort antal tondöva tonåringar försöker bli popstjärnor. Detta eftersom ingen människa berättat för dem att de inte kan sjunga.

Vi förbereder inte våra barn för vuxenlivet. Detta märks överallt, inte minst i den svenska skolan där de vuxna inte har särskilt mycket att säga till om. Istället tas hänsyn till minsta vink av alla som anser sig förfördelade av minimala kränkningar. Det märks också på de psykiatriska mottagningar runt om i Sverige som fylls med ungdomar som mår dåligt och inte hanterar sin nyblivna vuxenhet. En mycket tänkbar delorsak till detta är att barn som är vana att få precis som de vill under hela sin barndom blir synnerligen besvikna när de som unga vuxna inte längre får det.

Dagens barn är mycket medvetna om alla sina rättigheter. De matas redan från bebisstadiet med allt de får göra och hur farligt det är för dem att bli motsagda. Men de får sällan eller aldrig veta att allt inte alltid kan bli som de vill. Och att det med varje rättighet följer en skyldighet. Så visst hade Filip och Fredrik rätt i sak. Jag delar därför deras bedömning och avslutar med ett liknande råd till alla barn. Fast jag skulle nog faktiskt dra det ännu ett steg längre:

Glöm det där teveprogrammet! Skicka gärna in ett önskemål om ni vill se något speciellt men finn er i att det inte är ni som sätter agendan för vilka teveprogram som utbildningsradion ska sända. Gå vidare. Livet är inte rättvist. Det är nyttigt att inte få allting man pekar på. Den dag ni som unga vuxna har lärt er det kommer ni ha mycket större chanser att hantera livet utan att bli besvikna.

David Eberhard, psykiater och författare