Metro Debatt

Sex myter om bengaler

Användningen av pyroteknik på svenska fotbollsarenor är omgärdad av en rad myter. I tv-program, radio och tidningar återkommer argument och ståndpunkter som inte stämmer överens med verkligheten. Låt oss ta kål på några av dem.

1. "Bengaler mitt i publiken är farligt." De som använder pyroteknik är väl medvetna om att en bengalisk eld kan bli uppåt 2 000-3 000 grader varm och att den kan skada medsupportrarna. De tar därför stolthet i att genomföra "bränningen" snyggt och säkert. Det är vanligt att de har en dialog med närvarande brandmän och medsupportrar om vad som ska hända, och bränner bengalerna riktade bortåt från själva klacken. Resultatet är exceptionellt få och små tillbud. Det är idag farligare att laga mat än att stå i en fotbollsklack.

► LÄS MER: "Läs på innan du pratar bengaler"

2. "Bengaler skadar lungorna." Den pyroteknik som förekommer på svenska läktare innefattar en rad produkter som alla alstrar ljud, ljus och rök i skiftande mängd. Överlägset vanligast är nödbloss av märket Ikaros och Comet – produkter skapade för att signalera sjönöd till havs. Röken är ofarlig så länge blosset används utomhus, vilket är fallet både till havs och på fotbollsarenor. Vid särskilt hög koncentration kan astmatiker uppleva obehag. De lungläkare jag pratat med har aldrig ens hört talas om lungskador i samband med bengaler.

3. "Bengaler försenar matcherna." Det finns ingen regel som säger att matchen måste avbrytas för att någon tänt en bengalisk eld. Beslut att avbryta eller försena matcher fattas av domaren. Argumentet för att avbryta spelet är att bengalröken försämrar sikten på planen. Rökproblemet (om det alls uppkommer) försvinner inom ett par minuter, eftersom Allsvenskan spelas utomhus.

4. "Bengaler får folk att inte våga gå på fotboll." Ingenting tyder på att bengaler skrämmer bort publik. På individnivå kan det givetvis vara så att pyrotekniken får den enskilde att av olika skäl inte vilja gå på fotboll. Men siffrorna i Allsvenskan talar sitt tydliga språk. Ligan i helhet hade mer pyroteknik under 2015 än någonsin tidigare, samtidigt som Allsvenskan slog publikrekord med fler än två miljoner besökare. De lag som haft mest bengaler (Hammarby IF och AIK) har också lockat mest publik.

► LÄS MER: Poliser såg på medan bengaler brann

5. "Klackarna borde aktivt stoppa den som bränner bengaler." Vid bengalbränningar hamnar klacken i ett prekärt läge. Säkerhetspersonal på arenorna är tydliga mot supportrarna med att de inte ska konfrontera den som använder pyroteknik, eftersom det kan vara farligt. En bengalisk eld går inte att släcka. Klacken hamnar i en moment 22-situation: de ser ett brott begås som de kollektivt kommer att få stå till svars för, samtidigt som polisen förbjuder dem att ingripa. När klackarna inte gör något åt bengalbränningen så följer de alltså polisens regler.

6. "Bengaler är olagliga." I Sverige går det bra att ansöka om att bränna bengaler på ett säkert, tillåtet sätt. En rad allsvenska klubbar har under året testat denna möjlighet och ansökt om att få anordna lagliga bengalbränningar. Antalet godkända ansökningar uppgick under säsongen till noll. Helsingborgs IF gick 7 oktober så långt att man efter återkommande avslag proklamerade att den nationella strategin inte fungerar. Trots att många bengalbrännande supportrar i Sverige alltså VILL vara lagliga så upplever de att de inte FÅR vara lagliga.

Per Samuelson