Nyheter Sverige

Sex språkmissar som kan vara lika irriterande som särskrivningar

Särskrivningar är omdiskuterade, men det finns andra fel som kan vara lika irriterande.
Särskrivningar är omdiskuterade, men det finns andra fel som kan vara lika irriterande.

Svenskarna älskar att hata särskrivningar. Men det finns en rad andra språkmissar som är på samma nivå, enligt språkvårdaren Ola Karlsson.

Det finns hemsidor, forum och grupper på Facebook som diskuterar och hänger ut folk som har skrivit felaktiga särskrivningar. Det är en av de mest omdiskuterade språkmissarna.

– Särskrivningar kan leda till missförstånd om läsaren analyserar budskapet fel, men det är väldigt sällan det händer i praktiken, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.

Det finns andra fel som folk gör dagligen som kan vara minst lika irriterande för en språkpolis. Metro har låtit Ola Karlsson lista några av de vanligaste och mest irriterande missarna som svenskarna gör.

Semikolon-sjukan:

Kommentar av Ola Karlsson: En vanlig mening kan vara: ”Den här tröjan finns i tre färger; blått rött och vitt”. Där ska det vara ett kolon, men semikolon har till och med blivit vanligare att använda.

Böjningsfel i dåtid:

Kommentar: Många, framför allt unga, skriver som de pratar. I stället för att skriva ”han pratade” så skriver de ”han prata”. Det är ett extremt vanligt fel som sprider sig.

De och dem:

Kommentar: Det finns en ökad osäkerhet kring vissa böjningsformer. ”De" och "dem” är kanske det främsta exemplet. Allt fler använder ”dem” i subjektställning. Till exempel ”dem åkte pendeltåg” i stället för ”de åkte pendeltåg”.

A- eller e-böjning av adjektiv:

Kommentar: Exempelvis kan folk skriva ”den nye skolfröken”, det är fel. A-böjningen uppfattas nog som mer könsneutral och sprids mer i formella texter. Däremot i vardagsskrivandet är det väldigt mycket e-böjningar, folk kan uppfatta det som finare och använder det därför ofta fel.

Överanvändningen av tre punkter:

Kommentar: Tre punkter överanvänds väldigt mycket, även två och fyra punkter. Människor gillar att sprida punkter, oftast vet de inte varför.

Obegripliga förkortningar i fel lägen:

Kommentar: Förkortningar används ofta i sms eller i chatter, men det kan hända att man använder fel förkortningar till fel personer. Till exempel "afk" (away from keyboard) eller "ftw" (for the win), det kan bli obegripligt om läsaren inte vet vad det betyder. Dessutom använder fler och fler myndigheter bara förkortningar som namn. Post- och telestyrelsen ville bara heta PTS till exempel, det kan bli otydligt.

Vad kan folk tänka på för att använda språket rätt?

– Det finns så många språkresurser som är gratis på nätet. Det är så himla lätt att ta reda på vad som är rätt och fel. Det andra är väl att läsa mer för att få en bättre känsla för språket, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. 

LÄS MER: Där för stör vi oss på sär skrivningar