Nöje Nyheter

"Självcensuren är en realitet i dag"

Svenska Pen berättade nyligen att man gör en stortsatsning mot näthatet. Arkivbild.
Svenska Pen berättade nyligen att man gör en stortsatsning mot näthatet. Arkivbild.

Staten måste kliva fram och försvara yttrandefriheten. En särskild jour för hotade författare och konstnärer behövs, liksom fällande domar. Det menar företrädare för Författarförbundet och KRO som nu tar fram en egen handbok.

En tredjedel av alla författare och konstnärer har någon gång blivit hotade. För vissa är trakasserierna vardag, vilket inte betyder att de är opåverkade. Anders Rydell, själv författare och tidigare redaktör för tidningen Konstnären, beskriver den känsla av rättslöshet som han mött under sina intervjuer.

– Nästan ingen av dem vi talat med tycker att det har lett till något när de polisanmält hoten, vilket leder till att de flesta inte längre anmäler, säger han.

På uppdrag av Konstnärernas Riksorganisation, KRO, och Författarförbundet skriver han just nu en handbok med konkreta råd och tips som alla författare och konstnärer ska få i brevlådan i början av nästa år.

– Vi går in och fyller någon typ av ansvar som inte tas av rättsystemet och polisen. Människor måste dömas för de här brotten för att det ska börja hända något. Det måste få reella konsekvenser att hota människor, säger han.

Större aktivitet

Även Gunnar Ardelius, Författarförbundets ordförande, efterlyser större aktivitet.

– Det finns ju redan lagar, det viktiga är att se till att de efterlevs. Mycket av det hänger ju ihop med den digitala utvecklingen. Det är lite av Vilda Västern, man kan i princip göra vad som helst utan repressalier och det är ju ett större problem än för bara författare och konstnärer, säger han

Ett mer aktivt rätts- och polisväsende ingår också i den handlingsplan mot rasism och hatbrott på nätet som regeringen nyligen lade fram. En modernisering av lagstiftningen är just nu på remiss. I vår ska också kulturdepartementet presentera en egen handlingsplan med ytterligare åtgärder.

Extra utsatta

Till skillnad från journalister, jurister och socialsekreterare har författare och konstnärer sällan något företag eller någon organisation i ryggen vilket gör dem extra utsatta. Förutom konkreta råd ska den nya handboken också göra medlemmarna medvetna om att de inte är ensamma.

– Många reagerar genom att radera mejl och sådant, men att bara försöka glömma och dölja fungerar sällan. Då är det bättre att prata om det, annars skapas lätt en känsla av att det är man själv som gjort något fel, säger Anders Rydell.

– Men det här är inte ett individbaserat brott, det är egentligen mycket större eftersom det är till för att tysta. Det är ett yttrandefrihetsbrott.

Anställer personal

Svenska Pen anställer en särskild generalsekreterare och kanslist som ska ta strid mot näthatet, bland annat genom information till skolor och politiker. Satsningen finansieras av Postkodlotteriets kulturstiftelse. Gunnar Ardelius efterfrågar en statlig fond för liknande insatser..

Även de utsatta konstnärerna och författarna skulle behöva särskilda anslag, menar Anders Rydell.

– Så att man snabbt kan få bidrag för att installera larm eller resa bort med sin familj till exempel.

– Självcensuren är en realitet i dag. Den enskilda konstnären eller författare kan vara tuff, men när det påverkar ens barn är man inte så tuff längre.

FREDRIK SANDBERG / TT
I sin nya handlingsplan mot rasism och hatbrott på nätet lyfter regeringen fram vikten av ett mer aktivt rättsväsende. Arkivbild.
Claudio Bresciani / TT
Gunnar Ardelius, Författarförbundets ordförande, skulle vilja se en särskild jourfunktion dit utsatta författare och konstnärer skulle kunna vända sig och få goda råd. Arkivbild.