Nyheter Sverige

Skilda åsikter om kartläggning

SD-ledaren Jimmie Åkessons vill kartlägga attityder hos muslimer i Sverige, något som väcker blandade reaktioner.Kränkande och kontraproduktivt, säger en kriminolog.Inte konstigare än att fråga efter partitillhörighet, säger statsvetare.

Det är i en intervju med Svenska Dagbladet som Åkesson säger att han skulle vilja kartlägga attityder hos muslimer i Sverige, för att se hur utbrett det är med "strömningar som är mer radikala".

– Det hade varit bra om det går att göra på ett sätt som inte kränker en hel grupp. Det ligger i hela gruppens intresse att göra det så att debatten kan utgå från fakta i stället för fördomar, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

– Hur i helsike skulle det gå till? Det är omöjligt. Bara man nämner det här gör att man kränker en grupp, är kriminologen Janne Flygheds reaktion.

– Det här är en remarkabel typ av åsiktsregistrering.

"Görs redan"

Andre Kokkonen, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, håller med om att det är en åsiktsregistrering. Men det är inget som upprör honom.

– Det är klart att det är en åsiktsregistrering, men om han efterfrågar enkätundersökningar eller opinionsundersökningar som görs inom forskarvärlden så är det ju anonymiserad data. Man upprättar ju inte register över vad enskilda individer tycker.

– Det är ju inte konstigare än att Novus eller Sifo ringer upp och frågar om partitillhörighet.

Liknande kartläggningar av attityder hos exempelvis muslimer görs redan i många olika länder, enligt Andrej Kokkonen.

– Det kan vara enkätundersökningar generellt där man har med både kristna, muslimer och andra, sedan görs det mer specifikt riktade mot olika grupper, invandrare eller muslimer. Där man är intresserade av hur människor ser på världen, stöd för olika religiös lagstiftning, homosexualitet, terrorism och så vidare.

Moralisk apati

Janne Flyghed, som studerat hur tvångsmedel och polisiära metoder har utvecklats sedan 1945, tycker att politikerna borde ta det lite försiktigt i den situation som råder och fundera på de åtgärder som tas. Vad är det vi inför och vad får det för långsiktiga effekter?

– I de här extrema situationerna då kommer lätt de här kraven som införs mot "baddest of the baddest" och då går ofta folk med på det, för det är lite som ett moraliskt apatiläge. Sedan blir de här medlen kvar och sprider sig mot allt lindrigare typ av beteenden, det går att belägga med forskning. Vi normaliserar exceptionella förhållanden, både vad gäller hotbilder och motmedel, säger han.

Dessutom riskerar det att bli kontraproduktivt, att marginalisera och stämpla vissa grupper än mer.

– Och de som försöker rekrytera folk till exempelvis IS kommer få vatten på sin kvarn. Det finns en risk att man radikaliserar ytterligare med en sådan här åtgärd.