Teknik Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

Skolan brister – utlandsfödda elever får inte den hjälp de behöver

Läraren Ann-Margréth Jonsson ser ett stort behov av studiehandledare i skolan för nyanlända. "De har fått en andra chans i livet och är otroligt motiverade. Det sorgliga är att vi lägger ett väldigt ansvar på eleverna", säger hon om konsekvenserna av att studiehandledare saknas.
Läraren Ann-Margréth Jonsson ser ett stort behov av studiehandledare i skolan för nyanlända. "De har fått en andra chans i livet och är otroligt motiverade. Det sorgliga är att vi lägger ett väldigt ansvar på eleverna", säger hon om konsekvenserna av att studiehandledare saknas.

Bristen på studiehandledare för nyanlända elever skapar problem i skolor runtom i Sverige. Fyra av tio lärare uppger i en undersökning att eleverna inte får tillräcklig hjälp – trots att de har laglig rätt till detta.

För många nyanlända finns ett stort behov av studiehandledare på elevens egna modersmål – något som i nuläget saknas enligt många lärare.

I en undersökning som Lärarförbundet gjort bland sina medlemmar svarar nära fyra av tio (38 procent) att deras elever inte får tillräckligt med studiehandledning på deras modersmål.

– När det gäller studiehandledare säger lagen att elever har rätt till den och det här betyder att lagen inte efterföljs. Forskning visar att det här en av de viktigaste pedagogiska insatserna för nyanlända, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.

Ann-Margréth Jonsson har i sitt arbete som lärare sett problemet på nära håll, först under åtta år i en Göteborgsskola med stor andel nyanlända, och nu i en skola på Tjörn utanför Göteborg där kommunen precis börjat ta emot nyanlända barn.

Står handfallna

– Det har varit ett fantastiskt mottagande och alla vill verkligen hjälpa till men många kollegor står även handfallna. Hur ska man hjälpa till när det inte finns studiehandledare, säger hon och fortsätter:

– Det sorgliga är att vi lägger över väldigt stort ansvar på eleverna själva.

Studiehandledning på modersmål är tänkt att fungera som en stödåtgärd för elever födda utomlands. Det är skolans uppdrag att organisera undervisningen för eleverna och tänkt att ske i anslutning till ordinarie lektioner.

Flera förslag

Ann-Margréth Jonsson ser dock inte bara svårigheter vid själva undervisningen utan även till exempel vid utvecklingssamtal med föräldrarna.

– Om föräldrarna själva inte kan svenska så har eleven fått tolka och det känns inte bra. Det kan ju bli väldigt godtyckligt och eleverna korrigerar själva vilket leder till en absurd situation.

Från Lärarförbundet vill man nu se flera åtgärder, bland annat utformning av en utbildning för studiehandledare på modersmål samt utveckling av möjligheter för fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål.

– För att klara en situation här och nu är fjärrundervisning otroligt viktig. Där måste man hitta tekniska förutsättningar, säger Johanna Jaara Åstrand.

TT: Men finns inte uppenbara brister med att ha fjärrundervisning?

– Läraryrket är ett relationsyrke och bästa arbetet gör du som fysiskt närvarande men vi har bejakat fjärrundervisning när det gäller modersmål och för den delen studiehandledning. Vi inser att med dagens tillgång så räcker inte lärarna till för elever som har dessa behov.

Adam Ihse/TT
Ann-Margréth Jonsson arbetar vid Häggvallskolan på Tjörn. "Vi har en arabisktalande studiehandledare och vi ser att det går mycket snabbare för eleverna att lära sig när hon är med", säger hon.