Nyheter Sverige Sverige-topp

"Skolor pressar fram adhd-diagnoser"

Diagnosen adhd har ökat de senaste 25 åren. Men det är stora skillnader mellan länen vad gäller hur många barn som får behandling, visar en ny rapport. Arkivbild.
Diagnosen adhd har ökat de senaste 25 åren. Men det är stora skillnader mellan länen vad gäller hur många barn som får behandling, visar en ny rapport. Arkivbild.

Skolorna tvingar på elever adhd-diagnoser för att få mer resurser. Det hävdar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en ny rapport. Skolläkarföreningen anser dock att Smer "helt är ute och cyklar".

Under de senaste 25 åren har diagnosen adhd ökat kraftigt. Men den har inte ökat lika mycket överallt. Tvärtom finns det oförklarligt stora ojämlikheter i diagnostik och behandling mellan olika regioner och landsting, visar en ny rapport.

– Det är uppseendeväckande. För ingen annan sjukdom finns lika stora skillnader och vi måste fundera på vad det beror på, säger Kjell Asplund, professor och ordförande för Smer.

Exempelvis får 80 av 1 000 pojkar i åldern 10–14 år adhd-medicinen metylfenidat i Gävleborgs län. I Kronobergs län får endast 25 av 1 000 pojkar samma medicin. För flickor är motsvarande siffror i de båda länen 32 respektive 7, det vill säga nästan fem gångers skillnad.

"Helt oacceptabelt"

Det finns både en över- och en underdiagnostik av adhd, konstaterar myndigheten. Det "verkliga antalet" ligger – av allt att döma – "någonstans mittemellan".

En förklaring till överdiagnostiken, enligt Smer, är att vissa skolor pressar på för att även elever med måttliga adhd-symtom ska få en diagnos, för att skolan på så sätt ska få mer resurser.

– Det är djupt problematiskt och helt oacceptabelt, eftersom en utredning och behandling alltid ska göras för den enskilda individens skull, inte för skolans. En diagnos är alltid individens egendom. Därför vill vi att Skolinspektionen ska granska detta, säger Sven-Olov Edvinsson, läkare och ledamot i Smer.

"Gripet ur luften"

Vilka belägg har ni för att skolorna gör så här?

– Det kommer från ett antal rektorer som vet hur det går till för att få tre eller fyra gånger skolpengen. Jag tror det är ganska vanligt förekommande.

Josef Milerad, vetenskaplig sekreterare i skolläkarföreningen, känner inte alls igen beskrivningen.

– Det här måste vara helt gripet ur luften. Smer kan omöjligt ha något belägg för detta. Det verkar vara något någon från Smer hört av en rektor på en middagsbjudning eller något i den stilen. Jag tror skillnaderna i stället handlar om att barn- och ungdomspsykiatrin på sina håll har kollapsat fullständigt. Men det är bra att Smer lyfter detta, för dessa skillnader är helt orimliga.