Metro Student

Skulle bli rockstjärna –blev Youtube-lärare

Youtube-läraren Daniel Barker hoppas på bättre förståelse och högre betyg när han lägger upp sina genomgångar på nätet – innan lektionen ägt rum.

Christian Gustavsson

Daniel Barker ser flera likheter mellan läraryrket och rockstjärnans vardag.

Daniel Barker tänkte bli rockstjärna – men blev lärare. Det som började som en reservplan, om hårvevandet inte gick vägen, är kanske inte så långt ifrån ändå.
– Jag står på en scen, möter en publik och måste få dem att gilla det de hör. Jag får utlopp för min inre kreativitet tillsammans med mina elever och det känns helt fantastiskt.

Daniels liv som lärare har dock inte alltid varit en dans på rosor. Som nyutexaminerad lärare började han undervisa på samma, traditionella vis han hade fått klart för sig skulle fungera. Det gjorde det inte. Som gymnasielärare i tunga ämnen som matematik och fysik visste han vikten av att vara tydlig i sina genomgångar. Men ändå lyckades han inte fånga elevernas intresse, något som visade sig på deras betyg. Han började en outtröttlig jakt på de perfekta genomgångarna, som tog allt mer tid i anspråk. Men det skulle vända.
När Daniel undervisade på Gustavsbergs Gymnasium kom han för första gången i kontakt med internet som undervisningshjälpmedel. En kollega byggde en blogg åt honom där han började föra anteckningar kring sin egen undervisning. 
– Jag började involvera mina elever i min blogg och gav dem uppgifter genom den. Samtidigt började Youtube-fenomenet komma, och jag började experimentera tillsammans med eleverna genom att filma före-läsningarna och lägga upp dem på nätet. Men de lärde sig inte mer av det.

Daniel började undervisa på Norra Real. Efter en tid fick han kontakt med Harvard-professorn Eric Mazur via Twitter. Han visade på forskning som avslöjade hur liten genomslagskraft genomgångar faktiskt har för inlärningen, hur genomarbetade de än är.
– Han inspirerade mig med sitt sätt att låta eleverna ta del av kunskap i förväg på nätet. Så jag började göra samma sak. ”The flipped classroom” hade börjat cirkulera som uttryck för denna nya metod, och jag köpte det rakt av. 

Filmade laborationer, genomgångar och experiment poppade upp på Daniels egen sajt. Tanken var att eleverna skulle ta del av dem i förväg, för att sen kunna arbeta med de riktigt svåra frågorna på lektionstid. I början funkade det sådär.
– Trots att jag efter en tids kamp fick eleverna att faktiskt titta igenom mina filmer i förväg blev det ingen bättring på betygen. Det kom som ett knytnävsslag, men jag vägrade ge mig. Nu, efter flera år, har jag börjat se försiktiga tecken på att eleverna lär sig mer.

Nyckeln till Daniels framgångar med det flippade klassrummet är att han involverat eleverna i skapandet av de filmade genomgångarna. De har fått vara med och tycka till kring innehållet genom utvärderingar och enkäter. I dag har Daniel snart laddat upp 400 mattegenomgångar på YouTube. Hans videor passerade just en miljon sammanlagda visningar, vilket han beskriver som en smått surrealistisk känsla.
– Äntligen har mitt hårda arbete börjat betala sig. När de svenska skolresultaten dalar är det upp till oss lärare att experimentera med undervisningsformerna. Nu tror jag inte att mina videogenomgångar löser Pisa-problemet med dalande betyg på egen hand, men nya initiativ måste tas för att få till en vändning. Vi måste få en djupare förståelse för ämnena på plats i klassrummet, och det finns det ingen tid till om vi fortsätter med alla tidskrävande föreläsningar. Jag vill öppna för mer diskussion och praktiska moment.

Daniel beskriver friheten till egna initiativ i läraryrket som enorm.
– Så länge du tror på förändring och har en god portion tålamod kan du göra nästan vad du vill om det ger resultat. Som lärare recenseras du hela tiden. Av dig själv, av andra lärare, elever och föräldrar. Att vara lärare skiljer sig inte nämnbart från andra kreativa yrken. Som rockstjärna, till exempel. En bra låt svänger inte ordentligt förrän du spelat den tusentals gånger och finslipat den intill perfektion.