Metro Debatt

Sluta kalla mig dagisfröken – det heter förskollärare

Dagis och förskola är två ord med helt olika betydelser. Det ena betecknade ett förvaringsställe för små barn, det andra beskriver en plats för lärande och utveckling. Året är 2016 och det är hög tid att förpassa ordet "dagis" till historien en gång för alla, skriver Petra Hulshof, förskollärare.

Mitt namn är Petra och jag är dagisfröken. Ja, jag jobbar alltså på dagis och passar era barn medan ni gör ert. Men vad i hela världen? En vanlig funtad människa förstår ju inte vad jag säger. 70- och 80-talet är slut och orden "dagis" och "fröken" får vara kvar där de ska vara. I det förflutna, precis som fasta telefoner och tjocka tv-apparater.

Det uppstod en lång och hetsig diskussion om de olika begreppen förskola och dagis i en Facebookgrupp där det till vardags diskuteras saker som angår just förskolepersonal. Någon skrev att ordet dagis är gulligt. Ja, ordet piga är också rätt skojigt, men jag tror knappast att någon kallar en pedagog för piga, bara för att det är gulligt? Förr i tiden kallades verksamheten i folkmun för dagis. Ungarna gick på dagis. I dag heter det inte dagis längre. I dag heter det förskolan, eller föris om man så vill.

► LÄS MER: 10 saker förskollärare stör sig på hos föräldrar

Jag kom till Sverige för 20 år sedan och har aldrig upplevt dagis. Att det var härligt med dagis är jag dock medveten om, det verkar svårt att släppa tag om det. Jag har upplevt förskolan, som fick en egen läroplan 1998. Jag läste till lärare och fick anställning som förskollärare. Just nu arbetar jag med barnen i deras allra viktigaste ålder, där det rent kognitivt händer mest. Ett- och tvååringarna. Jag är lärare, varken mer eller mindre. Jag heter inte fröken. Om jag är gift eller inte hör inte till mitt yrke. I Sverige kallar man sina lärare vid förnamnet. Petra heter jag.

Jag vill gärna ha respekt och få uppskattning för det arbete jag gör varje dag i förskolan med mina barn. Det är svårt att vinna respekt om jag själv förringar min verksamhet genom att kalla det för något gulligt, som dagis.

Vi arbetar utefter en läroplan och har ofta högskoleutbildning med tillhörande studielån. Vi kan barn, vi tar hand om det finaste och mest värdefulla föräldrar har. Det kostar nästan ingenting i Sverige att ha barn på förskolan. De får mat, omsorg, och vi har ett uppdrag, enligt regeringen, att visa hur vi arbetar med barnen och hur de under tiden hos oss utvecklas och ”förändrar sitt kunnande”. Det ska vi inte bara visa för nyfikna föräldrar, utan även för ledningen, företaget, kommunen. Det kallas för ett kvalitativt utvecklingsarbete, där vi ständigt är tvungna att förbättra vår verksamhet. Det är i vårt fall inte barnen som bedöms, utan själva verksamheten. Det är ingenting att se ner på eller förringa.

► LÄS MER: Förskollärare: "10 saker vi älskar hos föräldrar"

Även om det kan tyckas handla om semantik är det i det här fallet inte en fråga om synonymer. Dagis och förskola är två ord med helt olika betydelser. Dagis är det känslomässiga ordet för ett förvaringsställe för små barn, förskolan är en plats för lärande och utveckling av de yngsta barnen. Här fostras barn som ska in i den svenska skolvärlden och bli ansvarsfulla vuxna som ska fostra nästa generation. 

Tidigare var det bra, det var bra med dagis. Nu är det ännu bättre. Och det heter förskolan.

Petra Hulshof

Montessoriskolan Castello, Nacka

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset