Metro Debatt

Sluta stoppa in svenska barn i ett invandrarfack

Varje år läser mängder av svenska skolbarn svenska som andraspråk i stället för vanlig svenska. Orsaken är att deras föräldrar är invandrare. Det motiverar dock inte att kategorisera barnen som invandrare – deras förstaspråk är ju svenska, skriver Meryem Yebio, journalist och sjuksköterska.

I början av sommaren fann jag mig själv i ett märkligt och upprörande sammanhang som tog mig cirka 15 år tillbaka i tiden. Jag stod på mina små kusiners skolavslutning. En skolavslutning där det delades ut priser till barn som är födda i Sverige med invandrade föräldrar (läs: svenskar). Priserna som delades ut var för enastående prestationer i svenska som andra språk.

Jag ville och kunde verkligen inte delta i de stående ovationer som följde efter att varje vinnares namn lästes upp. Jag kunde inte hjälpa att i stället bli upprörd och tänka tillbaka på tiden då jag var barn. Kampen om att få slippa gå i svenska som andra språk (dåtidens svenska 2) gjorde sig påmind.

Vad var grejen med att jag och många andra svenskfödda barn till invandrare ens läste svenska som andra språk när vi var barn? Svenska var inte, hade aldrig varit och skulle aldrig bli vårt andra språk. För mig, liksom för många andra som är födda och uppvuxna i Sverige där en talar svenska, är svenskan första språk.

Så här i efterhand är jag så glad och stolt över att lilla jag kunde stå upp för min rätt att läsa svenska med resten av klassen, det vill säga de etniska svenska barnen och de barn som bara hade en förälder som invandrat till Sverige. Jag är även så glad och tacksam över att min pappa backade mig, stod upp mot lärarna och tog mig ur svenska 2-klassen, dit jag blivit placerad enbart för att mina föräldrar haft ett annat ursprung. Väl inne i den vanliga svenskklassen hade jag inga svårigheter, utan tvärtom. Det gick strålande för mig, vilket fick mig att ännu mer ifrågasätta hur och att jag överhuvudtaget hamnat i svenska 2-gruppen från början. Än i dag har jag inte fått något svar, annat än att jag läste svenska 2 för att mina föräldrar invandrat till Sverige, vilket inte gick ihop för mig då eller går ihop för mig i dag.

Det som stör mig mest med den grundlösa inkategoriseringen av barn till invandrare är, förutom att den är grundlös, att invandrares barns svårigheter i svenska språket direkt kopplas till föräldrarnas härkomst. Och som om inte det vore nog så görs kopplingen redan innan ungen ens uppvisat språksvårigheter. Skolor bara antar och förväntar sig att eleven har svårt med svenskan för att föräldern har ett annat språk som första språk. Jag förstår inte hur ett hemspråk kan ses som något som skulle stjälpa barnet i sin utveckling av det svenska språket. Är det inte tvärtom? Att ju fler språk en kan, desto lättare har en att lära sig ytterligare språk.

Blir så upprörd i efterhand när jag tänker på varje svenska 2-lektion jag tvingats att gå på. Och ännu mer upprörd blir jag av att kategoriseringen av barn till invandrare fortsätter. Svenska som andra språk är bra, men borde verkligen användas som en resurs för dem som verkligen är i behov av det, det vill säga invandrade barn, inte barn till invandrare. Det är nämligen två helt olika saker.

Meryem Yebio

Journalist och sjuksköterska