Nyheter Sverige

Socialsekreterare mår allt sämre

Socialsekreterares arbetsmiljö blir allt sämre. Nu vill Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, se ett lönelyft i hela yrkesgruppen. Arkivbild.
Socialsekreterares arbetsmiljö blir allt sämre. Nu vill Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, se ett lönelyft i hela yrkesgruppen. Arkivbild.

Socialtjänsten går på knäna och socialsekreterares arbetsmiljö blir allt sämre. Samtidigt som var fjärde socialsekreterare mår psykiskt dåligt brister stödet från cheferna, enligt Arbetsmiljöverket.

En av fyra socialsekreterare upplever sömnbesvär, ångest och oro. Och mellan 2014 och 2015 ökade arbetssjukdomarna med 123 procent, enligt Arbetsmiljöverkets pågående granskning av socialsekreterares arbetsmiljö.

En av anledningarna uppges vara att socialtjänsten fått allt mer att göra.

– Det här har pågått länge, men med förra årets flyktingström blev det tydligt hur hårt belastad socialtjänsten är, säger Eva Karsten, projektledare för inspektionen på Arbetsmiljöverket.

Allvarlig situation

Arbetsmiljöverkets nya regler om arbetsmiljö trädde i kraft i mars och lyfter särskilt fram krav gällande stress och psykisk ohälsa. För socialsekreterare är situationen mycket allvarlig, enligt Karsten.

– De har de tufft. De arbetar med de mest utsatta i samhället, vilket innebär ett socialt arbete med knappa resurser.

Många socialsekreterare söker sig bort från arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till kompetensförlust och ännu högre arbetsbelastning för de som är kvar. Personalbristen innebär att nyexaminerade tvingas ta allt mer komplicerade fall.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR som företräder en majoritet av socialsekreterarna, håller med.

– Vi ser kommuner som förlorat hela sin yrkesgrupp och då faller hela systemet. Då kan inte jag som medborgare känna mig trygg i att det finns en socialtjänst som fungerar.

Krav på lönelyft

Erkers instämmer i att arbetsbelastningen är för tung med svåra ärenden och mycket administration. Men hon anser också att ett lönelyft måste till i hela yrkesgruppen.

– De unga söker sig inte dit, och de äldre stannar inte kvar. Då blir lönen en arbetsmiljöfråga när det inte finns personal kvar som kan.

Granskningen visar att arbetsgivarna ofta brister i sitt ansvar och sin skyldighet att förebygga risker. Enligt Karsten måste de backa bandet och utreda vad som gör personalen sjuk.

– Cheferna tvingas gilla läget och därmed kanske man också tvingas tumma på arbetsmiljön. Det är klart att ersättande aldrig är fel, men vi lägger ingen vikt på lönen utan menar att det är arbetsmiljön som är viktig. Att man inte ska bli sjuk av sitt arbete.