Nyheter Ekonomi Världen

Sprickan växer i Brasilien

Brasiliens president Dilma Rousseff hälsar på anhängare vid förstamajfirandet i Sao Paulo. Arkivbild.
Brasiliens president Dilma Rousseff hälsar på anhängare vid förstamajfirandet i Sao Paulo. Arkivbild.

Den dramatiska maktkampen i Brasilien utvecklas alltmer till en polariserad ideologisk strid. Medan landet räknar Dilma Rousseffs kanske sista dagar som president laddar oppositionen för ett politiskt skifte.

Med mindre än hundra dagar kvar till sommar-OS i Rio pekar allt mot att Dilma Rousseff under förnedrande former kommer tvingas lämna över makten.

På fredagskvällen röstade ett utskott i senaten igenom en rekommendation att ställa presidenten inför riksrätt.

Några dagar senare, i mitten av nästa vecka, väntas en majoritet av ledamöterna slutgiltigt besluta om att öppna processen – och därmed stänga av Dilma, som hon allmänt kallas.

Makten tas då över av vicepresident Michel Temer från mittenhögerpartiet PMDB, tidigare allierat med Dilmas Arbetarpartiet (PT) men nu i opposition.

Kontroversiella reformer

Han har redan börjat formera sin tilltänkta regering och dra upp riktlinjerna för en sanering av landets offentliga finanser. Utgifterna ska minskas genom bland annat höjd pensionsålder och reformerade socialförsäkringssystem, enligt PMDB:s ekonomiskpolitiska program.

– De vill genomföra en del av de reformer som även Dilma ibland pratat om som nödvändiga men sedan svävat på målet med när motståndet från bland andra fackföreningarna blivit för starkt, säger Brasilienkännaren Torsten Wetterblad till TT.

Kanske mest kontroversiellt är planerna på att riva upp systemet med pensionsgrundande minimilöner som justeras upp med inflationen.

Och PT har inte varit sena med att blåsa upp till ideologisk strid – med sikte på att komma igen i valet 2018. Förutom löften om att inte röra minimilönerna har Dilma bland annat aviserat en höjning av "Bolsa Familia", det populära ekonomiska bidraget till landets fattiga familjer.

Ökad polarisering

I det politiska och ekonomiska kaoset har samtidigt stödet vuxit för radikalare högerkrafter. Nyligen likställde kongressledamoten Jair Bolsonaro triumferande regeringens nederlag med det för vänstern 1964, då en hårdför militärjunta tog makten.

Bolsonaro pekas ut som en möjlig presidentkandidat i det kommande valet.

– Under de senaste årens lågkonjunktur har klassklyftorna börjat växa igen. Det har ökat de politiska motsättningarna och skapat en tydlig polarisering i samhället. De som tidigare höll inne med sina väldigt markerade högeråsikter vågar nu träda fram, säger Torsten Wetterblad.

Knepigt läge

En svår situation väntar Temer om han blir ny president. Enligt opinionsundersökningar har han bara stöd av knappt tio procent. Och för att sy ihop en regering med majoritet i kongressen måste han få med sig en hel flora av partier i Brasiliens komplicerade politiska landskap.

Dessutom måste Temer visa att han är villig att fortsätta låta processerna mot den djupt rotade korruptionen rulla på, trots att en rad personer i hans eget parti haft fingrarna i syltburken.

I veckan beslutade högsta domstolen att stänga av Eduardo Cunha, talman i underhuset och den som drog i gång riksrättsprocessen mot Dilma, efter misstankar om att han hindrat utredningen kring att han ska ha tagit emot mutor.

– I euforin kring att man lyckats störta Dilma kanske man kan samlas inledningsvis. Men på sikt kommer man nog möta liknande svårigheter som hon mött, säger Torsten Wetterblad.