Ekonomi

Stärkt strejkrätt mot utländska företag

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill stärka de svenska fackens makt gentemot utländska arbetsgivare.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill stärka de svenska fackens makt gentemot utländska arbetsgivare.
Arbete TT

Regeringen vill riva upp lex Laval-reglerna från 2010 och ge svenska fack rätt att med stridsåtgärder kräva minimivillkoren i svenska kollektivavtal för utstationerad personal.

Protektionistiskt och omotiverat, säger Svenskt Näringslivs expert.

Lagförslaget träder i kraft i juni, om det går igenom. Tiotusentals EU-medborgare som tillfälligt arbetar i Sverige berörs, särskilt i byggbranschen.

För arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) handlar det om att infria ett vallöfte som gavs inför valet 2014.

Det viktiga är att vi river upp Lex Laval och gör att facket alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal med minimivillkor, säger hon.

Fackens ställning stärks

Utvidgningen av strejkrätten i lagförslaget skulle gälla konflikter om minimilöner, semestervillkor, arbetstider och arbetsmiljö för utländsk arbetskraft. Dessutom måste utländska företag enligt förslaget ha en särskild förhandlingsbehörig person utsedd. Fackens ställning stärks även genom rätten att begära ut anställningsavtal, lönespecifikationer, tidrapporter och löneintyg.

Däremot kommer exempelvis inte regler för medbestämmande vid omorganisationer eller för förtroendemän att omfattas.

Fackförbundet Byggnads välkomnar förslaget, men hoppas likt arbetsmarknadsministern på att regelverket på EU-nivå också ändras så att löneläget blir det samma hos utländska som hos svenska företag när de verkar i Sverige.

Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, är dock kritisk:

Vi tycker att det är ett protektionistiskt och omotiverat förslag.

Dåligt underbyggt

Enligt Beckman skulle lagförslaget ge rätt att vidta stridsåtgärder mot utländska företag även om de följer EU:s lagstiftning. Dessutom anser han att förslaget är dåligt underbyggt, då det saknas uppgifter om utbrett missbruk av lex Laval-reglerna.

En uppenbar risk är att antalet konflikter på svensk arbetsmarknad blir fler samtidigt som affärsrisken och administrativa kostnader ökar för utländska företag i Sverige.

Det här är särskilt olyckligt om man tittar på byggbranschen, där utstationering är vanligt och där det är stor brist på arbetskraft. Ska vi kunna komma tillrätta med bostadsbristen kan vi inte försvåra för utländska bolag att komma hit. Då blir det färre och dyrare bostäder som byggs.

Ylva Johansson tonar ned risken för att utländska företag skräms bort:

Jag vet att seriösa arbetsgivare vill att det ska vara lika villkor. Har vi oseriösa aktörer här, som betalar sina anställda en spottstyver – det kanske vi har – de kanske drar öronen åt sig. Men det är också meningen.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill stärka de svenska fackens makt gentemot utländska arbetsgivare.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill stärka de svenska fackens makt gentemot utländska arbetsgivare.