Nyheter Sverige

Strejka dig till framgång – eller? Så här har det gått i tidigare strider

Byggnads strejk är här. Det behöver inte vara en bra lösning, visar historien.
Byggnads strejk är här. Det behöver inte vara en bra lösning, visar historien.

Fackstriden är här - men det är ett högt spel. Så här har det gått i några tidigare svenska fackliga strider.

Tågstrejken i Skåne 2014.

Det var i Skåne som parterna inte lyckades komma överens. 252 personer varslades och 300 personer togs ut i strejk. Strejken fick stora konsekvenser eftersom inga öresundståg körde på den svenska sidan. Totalt beräknas 76 000 personer ha berörts av strejken.

Bråket handlade om vad facket menade var missbruk av timanställningar. Folk borde faktiskt få bli fastanställda, menade facket. Arbetsgivaren tyckte att det var trams.

Så hur gick det? 
Katastrof för arbetsgivarna. Strejken höll på i 16 dagar, vilket innebar att tågen stig still precis lika länge. Två dagar innan ännu mer tågpersonal i andra delar av Sverige också skulle tas ut i strejk kom till slut parterna överens. Almega var inte alls nöjda och facket kallade det för en ”historisk seger”.

►LÄS MER: Det här händer när Byggnads går ut i strejk

Kommunalstrejken 2003.

Ostädade skolor och ingen barnomsorg. 75 000 personer försattes i en strejk som pågick i fem veckoroch ledde till ett massavhopp från Kommunal. Många kommunalarbetare blev sura. Vissa yrkesgrupper prioriterades upp och fick en större löneökning medan andra fick betydligt mindre pengar än andra grupper. 

Så hur gick det?
Kommunal lyckades ärligt talat inget vidare. Det blev inga mer pengar till löneökningar, bara en omfördelning av slantarna. Man backades inte av LO, Uppdrag granskning visade att löneökningen för de lägst betalda berörde oerhört få personer och facket. Mer än 1400 människor lämnade facket. ​

Kommunalstrejken 1995.

Den riktades mot sportanläggningar i bland annat Helsingborg och Trollhättan. Inga hockeymatcher i Elitserien kunde spelas under strejken eftersom ishallarna drevs i kommunal ägo. Det här kunde få lite komiska konsekvenser – en del allsvenska fotbollsmatcher spelades i väldigt små samhällen som i vanliga fall aldrig någonsin fick se toppfotboll. 

Matcher fick flyttas, serier fick skjutas upp och basketligan kunde inte komma igång.

►LÄS MER: Byggnads går ut i strejk

Så hur gick det?
Det löste sig. Ingen var supernöjd, men ingen var helt förstörd. ​

Storkonflikten 1980.

Det var en strid där över 700 000 arbetande användes som vapen från arbetsgivare och 100 000 försattes i strejk från fackligt håll. Konflikten eskalerade snabbt efter att SAF – dåvarande Svenskt Näringsliv – hamnade i lockout. De var helt enkelt inte välkomna på sin arbetsplats under konflikten. 

De offentliga facken inom LO och TCO slog sig ihop och samarbetade mot arbetsgivarna. 

Så hur gick det?
SAF krävde noll procents löneökning för arbetstagarna. Det gick inte hem, så SAF fick backa. ​En stor seger för facket.

Gruvstrejken 1969-1970:

Först bestämde sig gruvarbetarna i Svappavaara för att det var dags att strejka. Inflytandet var för litet, ackordlönerna var orimliga och arbetsmiljön var dålig, menade gruvarbetarna. Arbetarna i Kirunas och Malmbergets gruvor höll med. Strejken var en av flera som bröt ut av samma anledning det året, och de fick konsekvenser.

Så hur gick det?
Det blev en herrans massa lagar som ett resultat av strejken. LAS kom till. Medbestämmandelagen (MBL) likaså. ​Strejken var inte enorm, men den fick stor betydelse för arbetsrätten i Sverige. 

Med andra ord: Lönar det sig att strejka?

Det beror på. Vid vissa tillfällen har det gjort det – andra gånger har det varit knepigare. Om Byggnads kommer att lyckas i sin strejk återstår fortfarande att se. 

Mer om Politik