Nyheter Sverige

Svårt att locka passande familjehem

I november i fjol flyttade de två afghanska pojkarna Mostafa Hosseini, 15, och Mostafa Zahedi, 15, in hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter Maja i skånska Höllviken. Kusinerna kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn.
I november i fjol flyttade de två afghanska pojkarna Mostafa Hosseini, 15, och Mostafa Zahedi, 15, in hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter Maja i skånska Höllviken. Kusinerna kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn.

Massor av svenska familjer skulle behöva öppna famnen för ett extrabarn – bristen på familjehem har nämligen aldrig tidigare varit så stor.Många känner sig manade, men inte alltid rätt personer.

– Många av de familjer som anmält intresse har stora hjärtan och vill engagera sig eftersom de ser att behovet är så stort. Men ibland är man lite för ung, utan tillräcklig livserfarenhet, säger Ann-Christine Rosenlund som samordnar familjehemsplaceringar i Malmö.

Bara i Malmö väntar hundra pojkar och flickor på en ny familj just nu. Och likadant ser det ut runtom i landet efter ett historiskt 2015, då Sverige tog emot mer än 35 000 ensamkommande flyktingbarn. Av dem var 2 200 i åldern sju till tolv år och 15 000 mellan 13 och 15.

Ju yngre barn, desto större är behovet av ett riktigt hem i stället för institution.

– De behöver en familj att leva i, där de kan få den omsorg som det innebär att ha vuxna människor omkring sig.

Svår avvägning

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att hjälpa kommunerna att rekrytera nya familjehem och senare under våren dras en större kampanj igång. Utmaningen blir att locka rätt personer, anser Thomas Jonsland, som leder Socialstyrelsens familjehemsprojekt.

– Kommunerna är inte behjälpta av att bli översköljda av personer som inte är intressanta som familjehem. Det är en svår avvägning att samtidigt locka många, men också bygga in ett filter.

Riskabel lösning

Gott om utrymme i bostaden är ett av grundkraven. Att till exempel föreslå en flytt ut i vardagsrummet och att låta barnen ta plats i sovrummet är ofta ett tecken på att platsen inte räcker till.

– Så kan alla inte leva i längden, eftersom det kan uppstå slitningar som går ut över barnet. Man måste ha en tillvaro där det finns plats för ytterligare ett barn, både rumsligt, känslomässigt och tidsmässigt, säger Ann-Christine Rosenlund.

"Ta dem som finns"

Men hur mycket tid man måste kunna ägna åt det nya barnet, om det till exempel går att jobba heltid och samtidigt vara familjehemsförälder, finns det inget exakt svar på. Uppdraget ser väldigt olika ut beroende på barnets ålder och behov. Även de som jobbar heltid och inte så lätt kan ta ledigt med kort varsel kan göra en insats.

– Det är klart att kommunerna helst vill ha folk som är så öppna för uppdrag som möjligt. Men i den situation som råder nu får man lite "ta dem som finns", säger Thomas Jonsland.

Ingen åldersgräns

Även åldersgränser är svåra att dra. Vem är för gammal och vem är för ung?

– Socialtjänsten får göra bedömningen. Det finns inga exakta gränser. Men om man närmar sig pensionsåldern är man kanske mindre lämplig att bli familjehem för små barn, säger Jonsland.

Att allt yngre familjer börjar visa intresse på sistone är positivt, anser Ann-Christine Roslund. Tidigare var det mest familjer med lite äldre barn, bosatta ute på landet eller i småkommuner, som ställde upp.

– I dag har vi mycket yngre familjer som vill vara familjehem och bor i lägenheter i större städer. Det är mycket positivt, eftersom vi behöver båda sorterna.