Nyheter Världen

Svårt att sia om USA:s nye president

Vem av de här två kommer att leda USA in i framtiden? Svaret får vi när rösträkningen avklarats efter valet den 8 november.
Vem av de här två kommer att leda USA in i framtiden? Svaret får vi när rösträkningen avklarats efter valet den 8 november.

Vem vann presidentvalsdebatten i USA? Det beror på vem du frågar. För att få grepp om vem som är populärast av Donald Trump och Hillary Clinton är det dock bättre att titta långsiktigt än på undersökningar gjorda kort efter debatten.

Trump var oförberedd, Clinton radade upp noggrant övervägda argument. Hon var offensiv, han mer defensiv. De flesta bedömare tycks vara överens: en rutinerad Hillary Clinton vann den första debattdrabbningen mot den politiskt oerfarne Donald Trump.

Men det är inte experterna som kommer att bestämma vem som blir USA:s nästa president. Det har genomförts undersökningar om vilken kandidat som väljarna tyckte klarade sig bäst. Problemet är att de flesta görs kort efter debatten och många har bristande eller skevt underlag.

Skillnader i resultat

Och att en person tycker att den ena eller andra kandidaten vann debatten behöver givetvis inte ha någon inverkan på valresultatet. Enligt opinionsgurun Nate Silver är det först senare i veckan som vi vet hur opinionen påverkats av debatten.

– "Vem vann debatten"-mätningar ska man nog bortse ifrån. De görs ofta väldigt snabbt, med stora skillnader i resultat. Det är bättre att titta långsiktigt, på stora systematiska sammanställningar som bygger på historiska erfarenheter och där alla mätningar ingår, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det dräller in "polls", flera i timmen. Det går helt enkelt inte att få grepp om läget på egen hand.

I USA används opinionsmätningar som en del av kampanjandet, och det finns undersökningsföretag som tillhör de olika politiska lägren. Det innebär att tillförlitligheten generellt sett är sämre i USA än till exempel i Sverige, enligt Oscarsson.

Men den amerikanska opinionsindustrin är också omfattande, med mätningar som görs på flera sätt. Därför tror Oscarsson att det är mindre risk att stödet för Trump undervärderas på samma sätt som det gjordes för brexit eller som i Sverige där opinionsföretag ofta kollektivt underskattar sympatierna för Sverigedemokraterna.

Färre mätningar

I Sverige och Storbritannien finns färre opinionsundersökningsföretag, alla använder ungefär samma metodik och gick därför på samma nit. I USA är många mätningar partsinlagor, med en systematisk överskattning av Trump eller Clinton – vilket de stora sammanvägningarna också tar hänsyn till.

– Risken är inte lika stor att de totalt sett kommer att träffa helt åt pipsvängen fel om Trump. Men det finns förstås en risk att de ligger med systematiska underskattningar av honom, och det vet vi inte förrän rösterna räknas, säger Oscarsson.

– Jag tror dock inte att det finns samma skämmighetseffekt att ventilera en röst på Trump som det kan finnas i Europa när det gäller att tala om att man röstar på partier som Sverigedemokraterna. Det politiska klimatet i USA är så polariserat.