Nyheter Sverige

Svårt få personal till ungdomsvård

På flera av Sis ungdomshem vårdar man inte bara unga enligt lagen om vård av unga (LVU). Där finns också unga som dömts till sluten ungdomsvård. Arkivbild.
På flera av Sis ungdomshem vårdar man inte bara unga enligt lagen om vård av unga (LVU). Där finns också unga som dömts till sluten ungdomsvård. Arkivbild.

Trycket på tvångsvården av unga ökar. I takt med ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn hårdnar också konkurrensen om kompetent personal att anställa.

Platserna för barn och unga som vårdas enligt lagen om vård av unga (LVU) ska ökas med närmare 200 de kommande åren.

– Att köpa betong, okrossbart glas, lås och larm kan vi göra när som helst. Men vi måste också fylla våra byggnader med personal som kan ge vistelsen ett innehåll, säger Ola Karlsson Rühmkorff, informationsansvarig vid Statens institutionsstyrelse (Sis) som driver ungdomshemmen.

Letar personal

Tidigare har Sis varit ute på arbetsmarknaden och stångats för att få personal ur eftertraktade yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor. Nu har det också uppstått en konkurrenssituation om den absolut största kategorin anställda på hemmen – behandlingsassistenterna.

Orsaken är att det stora antalet ensamkommande flyktingbarn lett till en stor ökning av antalet hem för vård och boende (HVB), som även de anställer behandlingsassistenter.

Just nu går Sis igenom alla timanställda för att undersöka vilka som har kompetens och intresse för att omvandla timanställningarna till fasta anställningar.

– Vi försöker också hjälpa till med kompetenshöjningar för dem som kanske inte har det som krävs för en fast anställning hos oss, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

Men att kompetensutveckla går inte över en natt. De särskilda utbildningar till behandlingsassistent som finns är tvååriga.

Krävs språkkompetens

Ovanpå kravet på minst två års eftergymnasial utbildning tillkommer numera dessutom krav på språklig kompetens.

– Vi kan inte förlita oss på tolkar hela tiden. Särskilt inte som det råder brist på tolkar, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

Totalt hinner omkring 1 200 barn och ungdomar passera Sis närmare 650 platser på ett år. Förra året var drygt var sjätte intagen ett ensamkommande flyktingbarn.

Under de första två månaderna i år har andelen ensamkommande flyktingbarn hos Sis varit ännu högre – var tredje intagen pojke.

Konkurrens om platser

Det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige medför också att det kan uppstå en sorts konkurrenssituation om HVB-platserna – trots att antalet hem ökat kraftigt det senaste året.

– De traditionella ungdomsgrupperna har inte slutat att missbruka och begå brott. Det traditionella behovet är lika stort, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

Väntetiderna för en första HVB-placering riskerar att förlängas men Sis ser också en risk för att man kommer att få svårare att hitta HVB-platser till dem vars tvångsvård ska avslutas.

Yvonne Åsell / SvD / TT
På flera av Sis ungdomshem vårdar man inte bara unga enligt lagen om vård av unga (LVU). Där finns också unga som dömts till sluten ungdomsvård. Bilden är från Fagareds ungdomshem i Lindome utanför Göteborg. Arkivbild.
Yvonne Åsell / SvD / TT
På flera av Sis ungdomshem vårdar man inte bara unga enligt lagen om vård av unga (LVU). Där finns också unga som dömts till sluten ungdomsvård. Bilden är från Fagareds ungdomshem i Lindome utanför Göteborg. Arkivbild.