Nyheter Världen

Svensk kriminalvård på export

Sarang Ahsani, projektledare vid Kriminalvården, är en av flera experter som sprider blågul kunskap om fångvård i världen, bland annat i irakiska Kurdistan.
Sarang Ahsani, projektledare vid Kriminalvården, är en av flera experter som sprider blågul kunskap om fångvård i världen, bland annat i irakiska Kurdistan.

Hur visiterar man kvinnor på ett icke-integritetskränkande sätt? Hur rehabiliteras fångar bäst? Sarang Ahsani, projektledare vid Kriminalvården, är en av flera experter som sprider blågul kunskap om fångvård i världen, bland annat i irakiska Kurdistan.

Fängelserna i Erbil, Dohuk och Sulaymaniyah i Irak har under de senaste två åren med svensk hjälp fokuserat på hur intagna på ett bättre sätt ska kunna återanpassas i samhället samt hur kvinnliga fångar behandlas.

– Vi har exempelvis haft kurser i hur man visiterar kvinnor på ett icke-integritetskränkande sätt, berättar Sarang Ahsani.

Kvinnor utsatta

Kvinnliga fångar i regionen är särskilt sårbara, både inom rättssystemet och när de ska tillbaka ut i ett samhälle där dömda kvinnor är starkt stigmatiserade.

– Återanpassningen är ofta svårare för kvinnor än för män, säger Ahsani.

Därför har han och kollegorna stöttat arbetet med att systematiskt utveckla individuella rehabiliteringsplaner för de intagna. Man har även sökt stärka fångarnas sociala nätverk utanför murarna, med syfte att minska antalet återfall.

– Vi har sett hur fängelserna förändrat sina rutiner och hur deras kriminalvård på varierande sätt är på väg framåt.

Egna celler bestraffning

Fängelserna i irakiska Kurdistan och Sverige påminner om varandra på flera sätt. Alla intagna har var sin säng, får tre måltider om dagen och på vissa fängelser finns möjligheter att studera. Men i de irakiska fängelserna delas cellerna av mellan fem och åtta personer.

– Fångarna vill dela cell med andra och ser det som en bestraffning att ha ett eget rum, säger Sarang Ahsani.

Kriminalvårdens internationella enhet är ansvarig för projektet som finansieras med svenska biståndspengar. Myndigheten har fått signaler om att arbetet i fängelserna i Irak ska fortsätta under nästa år, men det är inte helt klart eftersom den pågående flyktingkrisen slukar resurser ur biståndsbudgeten.

– Svensk kriminalvård har gott internationellt rykte. Vi vill gärna sprida vår kunskap och erfarenhet där den efterfrågas, säger Ahsani.

Marcus Ericsson/TT
Sarang Ahsani, projektledare vid Kriminalvården, är en av flera experter som sprider blågul kunskap om fångvård i världen, bland annat i irakiska Kurdistan.
Matti Virkkunen/EU
Ett kvinnofängelse i Dohuk i Irak där Kriminalvården haft utbildningar som finansieras genom svenskt bistånd. Sverige är det land i Europa som bidrar med flest kriminalvårdare till FN och har även bilaterala samarbeten med fängelser i Irak och Kenya.
Matti Virkkunen/EU
Ett fängelse för män i Erbil i Irak där Kriminalvården haft utbildningar som finansieras av svenskt bistånd. Sverige är det land i Europa som bidrar med flest kriminalvårdare till FN och har även bilaterala samarbeten med fängelser i Irak och Kenya.